Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Första händelsen - Första taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J259
IFÖIRSTA. T-AJETJL.^VUSr
(En äng, där Hanka går med lian i hand och afmejar gräs.
I fonden synas några märken efter en förfallen brunn.)
HANKA (sätter sig, uttröttad, på en
sten oeh suckar.)
Att lefva gift kan vara ganska roligt
Och har väl kanske sina små behag
För - andra, ja, det vill jag hålla troligt,
Men ej för mig, som plågas natt och dag.
Jag fått en hustru, - Gud må sig förbarma!
Så vild finns ingen björn bland Böhmens berg,
Som hon kan icke en gång åskan larma,
Och blixten har ej hennes näsas färg.
Hon är en riktig, . . . nej, jag törs ej säga
Det ord, som nu på mina läppar far.
Nog af, en tyngre skatt kan ingen äga,
Än den jag arme i min äkta har.
En tröst jag dock i mitt elände hade,
Om blott jag friat själf, men hon var djärf,
Och det var hon, som första ordet sade,
Och blindt jag rusade till mitt fördärf...
Hvar hade du väl dina ögon, Hanka?
Hvar hade du ditt vett, din eftertänka!
(Efter en kort paus.)
Nyss var hon här. Hvad fick jag icke höra
För ord ur hennes rika munförråd!
Hon drifver mig som man med ök plär göra!
Snart störtar jag för hennes öfverdåd.
Men Hanka! Du är karl, - ack, det besinna
Och visa, att du hennes herre är!
Jo, vacker herre! För en sådan kvinna
Flyr, utan motstånd, hela satans här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
