Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Första händelsen - Första taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Men Gud förlåte mig så syndig tanke!
Jag göra skall min plikt och rädda henne,
Om det är möjligt än.
(Ropar ned.)
Tag repet, Scharka,
Som nu jag släpper ned, och håll dig fast!
Jag vet förut, att du har starka fingrar.
(Under det han nedsänker repet.)
Men brunnen är så djup som mitt elände,
Och folket säger, att den saknar botten.
Snart är med repet slut. Mitt hjärta svider,
Ty Scharka var ändå min äkta maka,
Och om förbundet just ej blef så kristligt,
Så kom det blott af olika humorer.
Nu ryckte det i repet! Gud ske lof,
Hon lefver än!
(Ropar ned.)
Min goda, kära Scharka!
Knyt repet om ditt lif, och se’n håll i!
Så vill jag lyfta dig i mina armar,
Där vi en öm försoning skola knyta
Och lofva att ej nånsin gräla mera.
(Under det han halar.)
Kanhända detta blir min lycka. Hon,
Af tacksamhet, skall blifva god och vänlig,
Och jag får en gång lefva lugna dagar. ..
Men det var ändå fan hvad hon är tung!
Jag drar, så ryggen står liksom en båge,
Men kommer ingen vart likväl. -
(Ropar:)
Hjälp till,
Om du det kan, min söta, lilla gumma!
Det blir för tungt för mig att ensam hala.
Nu går det lättare! Där ser jag redan
Det skymta något svart, och det är riktigt,
Hon hade ju sin svarta tröja på sig.
Nu bara friska tag! Hon kommer närmre .. .
Min goda Scharka! kom i mina -
Men,
Hvad ser jag! Hu! mig helgonen bevare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
