Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Första händelsen - Andra taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
HANKA (närmar sig härolden.)
Herr härold! Ar det sant, hvad ni förkunnat?
HÄROLDEN.
Hå! vågar du på kungsord tvifla, skurk!
Om du så dum ej vore, skulle repet
Bli svaret på en sådan näsvis fråga.
(Rider bort.)
VÄRDEN.
Gud bevare vår nådiga prinsessa! men nu först
tycker jag, att det börjar att se mörkt ut för henne
att någonsin bli klok igen. Jag är väl bara en
gammal enfaldig bonde, men nog tycker jag ändå,
att den höga öfverheten ibland utfärdar bra
besynnerliga förordningar, som alldeles strida mot vanligt
bondvett. Sjuknar min hustru, eller min häst, som
är ändå värre, så kan jag väl säga till
kvaeksalf-varen: botar du käringen eller kräket, så får du så och
så mycket, botar du icke, får du intet; ty intet för
intet. Men se, lif för intet, det går väl ingen klok
människa in på!
HANKA.
Farväl, gos vänner! Nu går jag till Prag.
FÖRSTA BONDEN.
Du tänker väl icke att bota prinsessan Milada,
heller? Kära du, bjud icke till! ty ingen blir god
»doktare» förr än han fyllt en kyrkogård, sa’ far
min, och doktoriet förstår du dig icke mera på, än
märren på muskot. Att spetsas är ett hvasst straff,
tänk på det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
