Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Första händelsen - Tredje taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Till vedermäle af Vår höga nåd!
Vi rysa än. Hur kunde Vi förglömma
Så viktig sak för landet och för - Oss!
Du ädle Dalibor! det var ett skämt,
Ett skämt allenast. Vi försäkra heligt,
Vår olycksfulla dotter är Oss kär,
Men du är ändå kärare. Din vishet
Är Oss omistlig, och du måste lofva
Att vara mycket rädd om din person,
För Vår och för Vårt kära Böhmens skull.
NARREN (till Dalibor).
Se så, stå nu på dig igen och tala stora ord!
Sockermun och pepparhjärta!
DALIBOR.
Nej, dyre konung! Jag har fått ditt löfte,
Och ingen makt på jorden kan mig hindra
Att skynda till din höga dotters räddning.
Hvad? fick jag lifvet väl för annat, än
Att offra det med outsäglig glädje
För Gud, för konungen och fosterlandet?
Min ifver vuxit har. Jag kan ej dröja,
Låt blott din milda hand mig kyssa! Sedan
Jag skynda vill till lyckan eller döden.
Farväl! farväl!
KONUNGEN.
Statt stilla, Dalibor!
Blif kvar! Vi bjude och befalle eder,
Vid högsta onåd! hör!
DALIBOR.
O, tag mitt lif!
Det hör till dig, o kung! men ej min ära,
Som bjuder mig -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
