Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Första händelsen - Femte taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOO
HANKA.
Nej; nej! det är ogörligt!
MILADA.
Lyd mig, slaf!
Och på den vägen genast gif dig af.
HANKA.
Jag darrar så, . . . men tjänsten går för allt. .
(Kysser Milada.)
MILADA.
Min sann den lärde herren kysser kallt!
HANKA (lifligt, men blygt.)
Törs jag väl bedja?
MILADA.
Hvarom då, min vän?
HANKA.
Att strax få gå deri vägen om igen.
MILADA.
Jag ser ej något hinder .. .
(Hanka kysser henne länge och eldigt.)
Men, hvad nu?
En, två och tre och fyra, fem, sex, sju!
Du lär dig snabbt, som ock det höfs en lärd,
Och jag är dubbelt säll och afundsvärd,
Se’n om din kärlek viss jag blifvit har. -
Ej längre slaf, min herre åter var!
(Omfamning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
