Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Andra händelsen - Femte taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
Arge lemlästare!
Här står din mästare!
Undan, på eviga fläcken!
Annars så ger jag dig knäcken!
(En stark svafrcldnga utbreder sig och APPOLYONS stämma,
ängsligt vrålande, höres:)
Pardon! Jag genast flyr, pardon!
Och störtar mig i mörkrets zon.
Till jorden aldrig mer jag vänder.
Blott skona mig för dina händer!
Ett intet hela Satans här
Emot en ilsken kvinna är.
Pardon! pardon! pardon!
DEN ILSKNA RÖSTEN.
Så ryk och ränn och gäck!
APPOLLYONS RÖST (försvinnande.)
Tack! tack! tack!
(En lång paus. Dörren, bredvid hvilken Bela ännu lutar
sig, bleknad och förfärad, gar upp, och EREMITEN och
PEOFETISSAN inträda, den senare förande prinsessan
KUNIGUNDA vid handen.)
PROFETISSAN (leder KUNIGUNDA mot
BELA, som rusat upp och
dragit sig tillbaka.)
Där!
BELA (fattar dotterns händer och
ser henne, tviflande, i ögonen).
Jag vet ej hvad jag tänka skall ännu!
Mitt barn, mitt arma barn! o; är det du?
Och har du åter dina sinnens bruk?
KUNIGUNDA (smekande, men
förundrad)
Hvad menar du? jag aldrig varit sjuk.
Jag såg ju dig i går -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
