Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Andra händelsen - Femte taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_368_
SCHARKA (afsides.}
Du gamla fån!
(Högt)
Ja, jag skall försöka, fast det ser tämligen
kinkigt ut.
BELA (håller Scharka omfamnad.}
Ack, glada löfte!
(Under tiden inträda HANKA, och EREMITEN obemärkt.)
.HANKA (sakta till eremiten.)
O, Skreta! knappt jag mina ögon tror,
Och ej minister finns som du så stor;
Min djärfva plan förträffligt du fört ut,
Och mer än hämnad står jag nu till slut.
Att Scharka skulle djäfvulen fördrifva
Det trodde jag, men att hon skulle blifva
En drottning, aldrig jag mig föreställde,,
Hur högt än Belas dumhet för mig gällde.
SKRETA.
Jag tror han mer vidskeplig är än dum;
Men snart vi måste bort från detta rum
Och vinna försprång. Allt jag har gjort opp
Med Scharka . . .
(Högt till Bela.)
Hanka väntar, i det hopp
Att du, o konung . ..
BELA (kastar sig ur Scharkas armar
i Hankas. Scharka nedfäller
sin slöja.)
Broder! o tillgif
Hvad jag emot dig bröt! mitt hela lif
Skall ägnas till din tjänst; ty genom dig
(pekar på Scharka)
Den högsta lycka blef förunnad mig.
Braun, Saml. dikter. III. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
