Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterkvällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vinterkvällen.
Hilma, hör hur vädren rasa!
Snön i täta hvirflar far.
Lycklig den, som har en brasa
Och en egen flicka har!
Trefligt sprakar det från härden,
På mitt knä jag håller dig,
Och de bästa band i världen
– Dina armar – fängsla mig.
Må det snöa! må det yra!
Under stormens hemska tjut
Jag min kärlek vill bedyra,
Dock – du känner den förut!
Låt mig läsa i ditt öga,
Sakta tryckt emot din barm!
O, hvad kölden bryr mig föga,
Endast du är lika varm!
Ack! jag hör ej nordanvinden!
Midt i vintern blir det vår,
När mot mig du lutar kinden
Och din heta kyss jag får.
Hilma, elden dör allt redan,
Men den lefver i din blick,
Och den glöd, som slocknar sedan,
Sköna rosenläppen fick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
