Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En åsknatt på Trollhättan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
97
HON.
Hvilken tröstare! I Söderns lunder,
Vid dess näktergalars ljufva sång,
Hör man glad på Nordens jätte-under,
Lockande och hemska på en gång.
Gud! men se hur himmeln står i lågor!
Tallen böjer sig på bergets spets, -
Huru brottas ej de vreda vågor!
Trollen tjuta i en magisk krets.
HAN.
Nej, det är strömkarln, som stämmer sin harpa!
Se, hur han sitter på klippan, den skarpa,
Blickande ned i den eviga flod!
Lyssna till sången, ty bragder den föder!
Sådana ljud du ej hörde i söder,
Lyssna till sången! hon skänker dig mod.
HON.
Ack! jag hör ej, hur din strömkarl larmar,
Jag är döfvad utaf knallen nyss.
Slut mig, älskade, i dina armar!
Jag vill glömma blixten vid din kyss.
Älska mig så varmt, som du har svurit,
Och jag älska vill ditt kalla land,
Och fast Tiberns lugna våg mig burit,
Vill jag trifvas här vid Götas strand.
HAN.
Kärleken segrar på ängslan och fasa,
Älskade maka, låt stormarna rasa!
Icke de slita vårt sälla förbund:
Här ibland fallens och åskornas dunder
Drömma vi oss i Hesperiens lunder,
Hjärta mot hjärta och mun emot mund.
Braun, Saml. dikter. IV. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
