Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Oskar I:s död. - Kärlek och guld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Där dog en vis, en ädel kung,
Och stor, – om ej med svärdet.
Han lärde skatta, re’n som ung,
Ej blod, men mänskovärdet.
Han visste, att vårt land blödt nog;
Och ville hela såren,
Och genast han oliven tog
Till spira, mild som våren.
Han fått uppå sin arfvedel,
När han tog mot sin krona,
Att främlingens, att faderns fel
På ädelt vis försona.
Han höll sin ed, han var oss huld
Och trogen in i döden,
Nu, hjälpe Gud, att makt och guld
Ej ändra våra öden!
Gråt, Svea, gråt från kust till kust,
Om tåren också svider!
Du aldrig led så stor förlust
Se’n Karl den elftes tider!
-
Kärlek och guld.
Att älska en mö, som du ej kan få,
Det bevare Gud din håg ifrå!
Folkvisa.
Jag, äfven jag, ett hjärta vann.
En flicka kärleksfull;
Men ack! vi ägde blott hvarann!
Vi ägde icke gull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
