Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungens högkvarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KARL XII.
Det var en stackare! Med hot
Ej brynjan skrämmas får af särken.
Men kom och blöt min stackars fot
Och fortsätt se’n! det döfvar värken.
HULTMAN (efter det han fullgjort
konungens befallning samt gifvit
honom en dryck ur vattenbägarn.)
Det var ej heller utan, att
Kung Rolf sig kände smått förlägen
Och dyster under återvägen,
Där på sin gångare han satt.
Han visste också ganska noga,
Att han ej skulle sparad bli
För brodern Kettils gäckeri
Om äfventyret på Karlskoga.
»Hvar har du bruden?» denne skrek
Försmädligt strax: »hvar har du bruden?
Tänk jag, som var på bröllop bjuden
Och gladde mig åt dans och lek!
I sanning, det behöfs god mage
Att kunna smälta sådan skymf
Och blifva jagad af en nymf,
Som häst man jagar utur hage!» –
Rolf lade handen på sitt svärd,
Och ögat ut och in han vände;
Då teg herr Kettil, ty han kände,
Att han ej varit mycket värd,
Om stålet flugit ur sin slida. –
Se’n vreden lagt sig, sade Rolf:
»Jag ensam högg dock neder tolf,
Det kan ej kallas skymf att lida;
Men vänta, du, till nästa vår!
Då vill jag henne så belägra,
Att hon ej lätt till det skall vägra,
Som hvarje annan efterstår.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
