Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra taflan. En mindre sal i slottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag hade hvilat uppå hennes arm
Och blifvit värmd vid hennes ömma barm.
Och jag, – jag svarade som till en mor,
Beskrifvande, hur gränslöst öm och stor
Min kärlek var till henne, som mig gifvit
Långt mer, ja, tusen gånger mer, än lifvet,
Och hur jag längtade till hennes famn,
Som var för mig lycksalighetens hamn.
Och det var äfven sant. Jag aldrig njöt
Ett sådant sällhetsrus, men snart det slöt;
Hon tvangs sin hertig följa till Paris
Och jag – fick vända om till Nordens is
Och lunkar nu bland Ölands täta hassel,
Skål för Emilia af Hessen Kassel!
LOEENTZ VON DER LINDE.
Och skål för hertigen utaf Tarent,
Med hvilken hon ej fann det stort bevändt.
PAUL WÜRTZ.
Nu tyc...ker jag du k...kunde ladda ur ... dig
De sto...ra ny...he...ter, hvarmed du skryter.
LORENTZ VON DER LINDE.
Bror Paul! nog kläder käringars natur dig,
Men ej ett ord, så länge vin ej tryter!
När Bacchus talar, tige allt förnuft.
Och klokhet är för dem, som dricka – luft,
Jag har tre skålar till att dricka än
Och trenne flaskor stå ju oss igen,
Som måste tömmas, det är sant och visst,
Men bästa skålen gömmer jag till sist.
KARL GUSTAF.
Jag tror, att jag fått nog, men det må gå!
Begynn!
LORENTZ VON DER LINDE.
För påfven och för Antikrist!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
