- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter om konst och annat /
24

(1921) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilproblemet i den moderna konsten - III. Konstens två grundsidor. Deras olika sätt att framträda i västerländsk konst samt i primitiv och österländsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 24 —

denna, bort mot något annat och pålitligare där bakom. En sådan
stämning skapar, som Jacobsson säger, en annan konst. Det kan inte
längre bli tal om den glada och fulla Einfühlung, som utmärkte
renässansen, och som estetici — framför allt Lipps — gärna velat göra till
den typiska, estetiska upplevelsen. Worringer menar, att man utifrån
Einfühlungsteorien över huvud taget icke får något grepp alls om det
väsentliga i vare sig den primitiva eller den österländska konsten, att
man alltså med den teorien står hjälplös inför hithörande
konstskapelser och utan möjlighet att positivt förstå dem. Den konstvilja de
förutsätta är diametralt motsatt antikens och renässansens konkreta
och fulltoniga. Den primitiva människan vill ej genom konsten hänförd
känna sig in i tillvarons rikedom utan i stället med konstens hjälp fly
denna verklighet. Hon söker bort från verklighetens oro och vimmel
för att i konstverket erfara just det naturen saknar: lugn och harmoni.
Det är inte stegrat liv den primitive vill finna där utan tvärt om något
livlöst, strängt, orubbligt och outsägligt upphöjt. Hon vill om möjligt
nå fram till den eviga, opersonliga, lagbundna ordning, hon anar
bakom denna dimhöljda skenvärld. I en abstrakt, stiliserad konst
skapar hon sålunda medelst matematiska och geometriska former,
kvadrater, rektanglar, cirklar, trianglar, symboler för sin längtan efter det
absoluta och orubbliga, efter en allt levande överordnad oorganisk
lagbundenhet.

Den fullgångna österländska konsten följer detta abstraktionsbehov.
Egypternas stränga stenfigurer tiro icke geometriserade av
ofullkomligt kunnande —■ det visar de samtida naturalistiska djurbilderna —
utan av behov. De undvika med flit rundade former för att inte ge
tillfälle till en illusionism, som de medvetet avsky. Konstverket har
frigjorts från allt organiskt för att därigenom så mycket mer få karaktär
av nödvändighet och absoluthet. Den lycka österlänningen söker i
konsten består inte i att välbehagligt njuta sig själv in i tingen och alla
deras många olikheter och skiftande sidor, såsom den klassiske
västerlänningen brukar och älskar, utan att söka befria dessa ting från allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:52:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brefter/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free