- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter om konst och annat /
26

(1921) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilproblemet i den moderna konsten - IV. Den s. k. ”inlevelsens” roll i den västerländska kosnten och människans olika inställningar vid njutande av konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 26 —

IV.

DEN S. K. "INLEVELSENS" ROLL I DEN VÄSTERLÄNDSKA
KONSTEN OCH MÄNNISKANS OLIKA INSTÄLLNINGAR
VID NJUTANDE AV KONST.

Men hade icke den västerländska konsten i så lång tid varit
avkopplad från arkitekturen och hantverket med dess klart matematiska
grundformer, skulle vi aldrig — trots de skriande överdrifterna i den
nya konsten — ha blivit så fullständigt handfallna som nu inför den
vändning mot en abstrakt, ornamental konst, som tiden plötsligt tagit.
Ty arkitektur och konsthantverk representera i det klassiska
västerlandet nu som tillförene just den konstens andra grundidé, varom jag
tidigare talat: den matematiskt ornamentala med fäste i
prydnadsdriften. Men utan denna avkoppling hade antagligen reaktionen aldrig
heller behövt bli så våldsam. Hur som helst — ingen kan bestrida, att
känslan för det matematiskt sköna mer och mer gått västerlandet ur
blodet under den mer eller mindre påtagliga dekadansperiod som rått.
Och detta inte bara sedan de bildande konsterna under revolutionen
sprängdes isär, utan — det torde lugnt kunna sägas — ända sedan
bildkonsten under renässansen började frigöra sig från arkitekturen
för att småningom dess mer odelat närma sig naturen.

I mer än 400 år ha vi i fråga om bildframställning varit ensidigt
inställda på en fullt naturalistisk konst, som vi under senare tider —
under 1800-talet — inte ens tänkt oss eller njutit i något som helst
samband med arkitektur, möbler och annan matematisk rumskonst,
utan som vi betraktat som något för sig, ägt och brukat endast och
allenast för att intimt "leva oss in i".

Det är emellertid tydligt, att det slags "sympatiska inlevelse",
varom jag här talar icke, såsom Einfühlungsteoriens främste målsman
Lipps menar, kan göras till människans enda, typiskt estetiska upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:52:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brefter/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free