Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilproblemet i den moderna konsten - VI. Arkitekturens naturliga ledarroll inom de bildande konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 40 —
annars blir detta ett
stillöst oting. När
bildkonsten i
Europa förlorade sitt
naturliga fäste i
arkitekturen, var den
snart ute på det
sluttande planet och lätt
prisgiven åt
inflytanden av
illusionis-lisk, sentimental eller
litterär art. Nyligen
har i Köpenhamn
utkommit några
illustrationsverk över
(Jly ptotekets’
samlingar, bland andra ett
häfte över den
moderna skulpt
ursam-Iingen och likaledes
ett över den antika.
När man lägger
dessa två häften
bredvid varandra
och jämför den
moderna skulpturen
med den antika,
studsar man. Man får ett rent förkrossande intryck av den stillöshet,
som härskat i 1800-talets berömda bildhuggarkonst av naturalistisk
läggning, denna konst som är så skicklig i att illusoriskt återge köttiga
detaljer, mjuka lemmar, stoffer och typer m. m. och därjämte att
talande framställa dramatiska gester, figurer som vrida och vända på
Alexander Falguière: Diana. (Staty.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
