- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter om konst och annat /
42

(1921) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilproblemet i den moderna konsten - VI. Arkitekturens naturliga ledarroll inom de bildande konsterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 42 —

fortsättning av livet, det alltid till en viss grad skall finnas en frestelse
att överträda gränsen mellan konst och natur. Det bestämt markerade
avstånd från naturen all konst med anspråk på stil måste bibehålla, har
emellertid 1800-talet såsom ingen föregående tid sökt med alla
illusionismens nyförvärvade medel fullständigast möjligt upphäva.
Resultatet kan också — det visar Glyptotekets häfte över den moderna
bildhuggarkonsten — betraktas som i sorglig grad lyckat.

Men inga på fri hand gjorda konstruktioner, vore de än aldrig så
matematiska ocli onaturliga, skola kunna varaktigt återge den
västerländska bildkonsten den saknade fasta gränsen mot naturen. Det kan
endast en ny livskraftig arkitektur göra och ett återväckt arkitektoniskt
sinne hos konstnärerna. —

Mathesius skriver på tal härom i sin tidigare nämnda bok
"Stil-arkitektur och byggnadskonst" följande: "Det låter nästan som en
saga för vår tids människor, då någon upprepar den gamla, hittills
giltiga sanningen, att arkitekturen är alla konsters moder, att de övriga
bildande konsterna, måleriet och skulpturen såväl som alla
småkon-sterna, äro av henne beroende. Och likväl behöva vi endast erinra oss,
hur förhållandena gestaltade sig under konstens blomstringstiden under
de grekiska, romerska och gotiska stilperioderna, vilken ställning
arkitekturen då intog, för att inse, hur självklar denna sanning måste ha
stått för den tidens människor, så självklar till och med, att den ej
behövde uttalas. Samtliga de bildande konsterna arbetade då så att
säga i arkitekturens tecken, ja, de voro arkitektur. Tavlan var väggbild,
stående i den arkitektoniska tankens tjänst. Skulpturverken smyckade
arkitekturen på samma sätt, som ädelstenar smycka den gyllene
furstekronan, småkonsterna, det vill säga dåtidens konsthantverk, voro
naturligt nog underordnade delar under arkitekturens stora enhet. Denna de
bildande konsternas uråldriga samhörighet förefinnes ej längre, och
när någon ifrågasätter den, förefaller oss en sådan tanke främmande
och oförståelig. Mer än något vittnar detta om att. hela vårt nuvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:52:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brefter/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free