- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter om konst och annat /
43

(1921) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilproblemet i den moderna konsten - VI. Arkitekturens naturliga ledarroll inom de bildande konsterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 43 —

konstliv rör sig- i konstlade förhållanden. De bildande konsterna ha
förlorat fotfästet, de sväva i luften."

Under 1800-talets konstnärliga barbari var helt visst — alldeles
som Muthesius säger — arkitekturen den konst, som minst av alla
intresserade tiden. Det arkitektoniska sinnet gick under detta sekel nära
nog totalt förlorat för alla människor, konstnärerna, ja, arkitekterna
själva inbegripna. Med 1900-talet synes emellertid en ny dag ha grytt för
arkitekturen. Och är det sant, att man nu verkligen kan börja hoppas
på, att denna i en snar framtid skall taga ut det ännu dröjande steget
från traditiouell stilarkitektur till rent modern byggnadskonst, så kan
man, synes det mig, därmed också börja hoppas på en allmän
konstnärlig renässans, en uppmarsch hand i hand av alla de bildande
konsterna jämte småkonsterna till samlad, enhetlig aktion. Alla konstnärer,
vilket fack de än tillhöra, måste åter lära sig att i sin konst tänka och
handla arkitektoniskt och konstruktivt utan att därför ge avkall på sina
olika facks specialfordringar, som alla väl kunna och måste förenas
därmed.

I 1800-talets sista decennium utkom en bok av den tyske
skulptören Adolf Hildebrand i Florens. Dess titel löd kort och gott: Das
Problem der Form. En djupare och samtidigt mera modern bok över
formproblemet i bildkonsten har inte vår tid att uppvisa. Ingen har så
klart som Hildebrand visat hur arkitektoniskt och matematiskt allt
konstnärligt bildskapande, all komposition till sitt innersta väsen är.
Det går i första hand ut på att åstadkomma en skön och harmonisk
upplevelse. Den bildgestaltande konstnären använder i det syftet alla
sin bilds olika delar, organiska liksom oorganiska, ja, även
"luftvolymerna" mellan föremålen i bilden som byggnadsdelar, med vilkas
tillhjälp han åstadkommer ett skönt samspel av rumsförhållanden och till
sist en sluten, lagbunden enhet, en värld för sig, bestämt avgränsad från
yttervärlden. Men i denna strängt arkitektoniskt ordnade värld finnes
som sagt rum både för organiska former och oorganiska. Den ligger
därför i lika mån öppen såväl för intimt mänskligt inkännande som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:52:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brefter/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free