Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilproblemet i den moderna konsten - VI. Arkitekturens naturliga ledarroll inom de bildande konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 47 —
nacl från "städning efter ämnet", som för honom är en fråga först i
andra hand.
Fordran på intimt samband mellan väggarna och den därpå
anbragta tavlan är naturligtvis särskilt stark, då det är fråga om rena
väggmålningar. Men vad som för dessa gäller i strängaste form, gäller
i modifierad grad även för stafflibilden, i samma stund denna flyttas
från staffliet till väggen.
Rubens salong. Oljemålning tillskriven Cornelis de Vos. (I Nationalmuseum.)
I konstnärliga tider, det vill säga perioder med enhetlig stil, höra
alla konstens alster, även de friaste, ihop och bildar en levande
stil-ensemble, i vilken då också hantverket, först och främst möbelkonsten,
ingår. Detta är ännu alltjämt fallet i 15-, 16- ocli 1700-talet. Även om
målningen då redan började förlora sitt ursprungliga fotfäste i
arkitekturen för att bli en fri konst, hörde den likväl alltjämt på det mest
intima och förfinade sätt samman med rumskonsten i övrigt. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
