- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter om konst och annat /
70

(1921) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilproblemet i den moderna konsten - VIII. Framtidsutsikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 70 —

tiden hindrar dennas urartning i en banal illusionism eller en alltför yr
subjektivism, alltså hindrar ett återupprepande av 1800-talets
konstnärliga dekadans.

Om det — med erfarenhet av den konstutveckling som
kulminerade i 1800-talet — kan anses klart ådagalagt, att bildkonsten icke kan
avlägsna sig för långt från arkitekturen och hantverket utan att bli
fiack och stillös, så finnes det emellertid också något annat som
bildkonsten av alldeles liknande skäl inte kan avlägsna sig alltför långt
ifrån. Detta något är det allmänmänskliga, som man i vår tid inte
mycket hör talas om. Skall bildkonsten åter en gång kunna komma
att spela en stor och för en hel tidsperiod betydelsefull roll såsom
tidigare i de stora konstepokerna, så måste deri utom i arkitekturen och
hantverket också finna fäste i samhällets gemensamma livsinnehåll,
det vill säga i ditt och mitt och Pers och Påls och allas. Konstnären
måste bryta sig ut ur sin isolering för att åter bli människa och dela
andra människors känslor och intressen.

Stil är icke enbart en yttre angelägenhet av blott och bart
matematisk och teknisk art — inte ens i den rent dekorativa eller i
små-konsten. En stil är samtidigt ett själstillstånd — för att tala i Amiels
anda. Vi må rannsaka alla gångna tiders stilar, ständigt skall denna
sanning bekräftas. Skall bildkonsten en gång nå fram till att skapa
något, som kan kallas en tidsstil, måste den åter på ett helt annat sätt
än vad nu är fallet bli mänsklig, bli allas egendom. Så länge den läran
behärskar konstnärerna, att formen är allt, innehållet intet, når konsten
aldrig fram till en levande och omfattande stil, det vill säga en, som
ger uttryck för allas vårt gemensamma känsloliv och hela tidens väsen.
En sådan stil skapas allenast inifrån och utåt.

Det är ett fatalt misstag att tro, att konsten kan bedömas bara rent
abstrakt konstnärligt, som ett matematiskt-tekniskt problem med
bortseende från alla rent mänskliga och psykologiska bevekelsegrunder,
det vill säga från allt vad innehåll heter. Det är denna ensidiga och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:52:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brefter/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free