- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter om konst och annat /
108

(1921) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmuseet som skönhetsvärld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 108 —

I allmänhet böra de "bryggor" man använder i ett tavelgalleri —
såsom tidsenliga möbler, konstslöjd, skulptur m. m. — i och för sig vara
goda och mönstergilla konstverk för att skönhetsintrycket skall kunna
bli fullständigt, och detta kan i vår tid vara av en särskild betydelse,
då det nu just är av vikt att åter få både konstnärer och allmänhet att
inse, att "konsten är hel och odelbar och att det icke är material och
teknik, utan anden och skickligheten, som skola avgöra om ett föremål
tillhör konstens rike eller icke".

*



Liksom i museet de olika avdelningarna så vitt möjligt böra utgöra
sköna och avslutade stilensembler så måste slutligen alla. dessa små
enheter tillsammans bilda en enda stor harmoni.

Besökaren skall hela tiden under sin vandring genom museets olika
formvärldar (resp. idévärldar) känna det samband som förenar dem
alla. Han bör klarast möjligt kunna förnimma, hur de successivt och
organiskt utgå ur och övergå i varandra, trots de ofta stora
motsättningarna mellan dem, och hur de slutligen alla tillsammans uppbygga
den konstens universella skönhetsvärld, som museet såsom helhet bör
vara en levande bild av. Under hela sin vandring bör åskådaren
oavbrutet äga den trygga känslan av att det finns en bärande tanke bakom
alla de effekter han ser, ty här är det så långt ifrån att han kan bli
förstämd när han märker avsikten, att han tvärt om måste bli förstämd
var gång han inte gör det.

Denna sköna värld skall nu ligga lika öppen och lockande för alla,
för den stora publiken liksom för forskaren, men den konstnärligt
bildade skall naturligtvis ha det största utbytet av densamma — alldeles
som den musikaliskt bildade har den djupaste behållning av ett mäktigt
symfoniskt verk, huru innerligt än den naive åhöraren kan tjusas av
dess olika välklanger eller gripas av dess helstämning.

Franz von Lenbach gav en gång i ett offentligt tal en levande
målning av det moderna museet. "Detta måste", yttrade han därvid,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:52:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brefter/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free