Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda reflexioner om konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 151 —
En normal europé finner kinesen ful i jämförelse med sig själv.
— Den normale kinesen finner européen ful i jämförelse med sig. Detta
tycker jag på ett enkelt sätt kullslår alla påståenden och läror om det
absolut sköna. Naturföremålens verkan av skönhet på oss beror lika
mycket på förutsättningar inom oss som på förutsättningar hos
föremålet. Idén om en Gud förefaller icke längre ateisten skön, och en
republikan blir ej hänförd vid åsynen av en kung. — Det sköna är i de flesta
fall en modesak, och om det också finnes vissa föremål i naturen, soin
ständigt skola verka sköna på oss, t. ex. en skön europeisk kvinna på
en europé eller en skön kinesiska på en kines, så ändrar det ju ej
punkten om förutsättningarna, som här äro lika med manlig kines för
kinesiskan, manlig europé för europeiskan.
Dock står det en allmän regel kvar. Det sköna är i de flesta fall
en modesak, d. v. s. var tidsålder har sina idealer, sina idéer om vad som
är stort och nyttigt för människosläktet och det är detta som i livet som
i konsten betvingar lagarna för det sköna. — Georg Brandes definierar
det moderna sålunda: "Det moderna är icke det dagsländeaktiga utan
själva livets flamma, livsgnistan idésjälen i en tidsålder." Jag finner
det slående sant. — Tiderna förändras och vi med dem — därav
moderna. De behov, som bana sig fram i människan, pockande med
oavvis-iis rätt ge upphovet till det nya. Samma folk som i går hade behov av
att resa stöder åt sina konungar känna i morgon ett lika stort behov att
slå omkull clem. Ty dessa konungastoder innesluta ej längre något
skönhetsbegrepp, de skola näpsas liksom avgudabilder, som icke längre
kunna hjälpa. Det som var skönt i en monarki är icke längre skönt i en
demokrati.
Detta om det sköna i livet, i verkligheten. Nu till konsten, som är
en spegling av naturen och dess omvälvningar. Det stora och sköna i
dag är där måhända heller icke det stora och sköna i morgon. De nva
idéerna lägga sina ägg i de stora tänkarnas hjärnor. Skalderna gripas
av de nya tankarna och försöka att överföra dem till sitt egendomliga
språk. Konstnärerna följa skalderna i spåren och sjunga tidens idéer —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
