- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
xviii

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Däggdjuret eger minne, förstånd och lynne och har derför ofta en ganska
utpreglad karakter. Det visar mycken omdömesförmåga, har tid-, ort- färg- och
tonsinne, uppfattning, iakttagelseförmåga och kan draga slutsatser; det minnes hvad det
erfarit och använder vid tillfälle sin erfarenhet; det varsnar faran och tänker på
medel att undgå den; det visar tillgifvenhet och motvilja, kärlek till sina ungar och
till sin moder och fader, till vänner och välgörare, men hat till fiender och
motståndare; vidare hyser det tacksamhet, trohet, aktning och missaktning, glädje och
sorg, vrede och mildhet, list och klokhet, ärlighet och förslagenhet. Det kloka djuret
beräknar, tänker efter, öfverväger innan det handlar; det känslofulla djuret vågar
med fullt medvetande frihet och lif för att följa sin inre drift. Däggdjuret har
stundom mycket höga begrepp om sällskaplighet och uppoffrar sig för det helas väl;
det vårdar sina sjuka, understöder de svagare och delar födan med de hungriga.
Det öfvervinner begär och lidelser och lär sig beherska dem, visar således äfven
sjelfständig vilja och viljekraft. Det påminner sig under åratal det förflutna och
tänker till och med på framtiden, samlar och spar för denna. De olika andliga,
gåfvorna bestämma karakteren. Däggdjuret visar mod eller fruktan, är tappert eller
fegt, djerft eller intaget af rädsla och försagdhet, är ärligt eller tjufaktigt, öppet
eller bakslugt, stolt eller blygsamt, förtroendefullt eller misstroget, lydigt eller
envist, tjenstvilligt eller hersklystet, fridsamt eller stridslystet, muntert eller sorgset,
gladlynt eller surmulet, sällskapligt eller en enstöring, vänskapligt mot andra eller
en fiende till hela verlden – däggdjurskarakteren är lika omvexlande som menniskans.
Ett få vi emellertid här icke glömma: jag menar den stegring, hvaraf alla djurets
själskrafter äro mägtiga, då det uppfostras. Det gifves sedesamma, väluppfostrade
eller vanartade, slyngelaktiga djur så väl som menniskor.

Däggdjurens utbrednings- och vistelsekrets är inskränktare än foglarnes eller
fiskarnes, ja, till och med amfibiernas. På fastlandet intager den långt trängre gränser
än i hafvet. Många arter hafva ett mycket litet fädernesland. Man har indelat
jorden med hänseende till hennes djurverld i vissa områden, som man kallat
djurgeografiska riken. Det första riket omfattar hela norden, som ligger inom polarkretsen.
Det andra, långt rikare på former, omfattar vår norra jordhalfvas tempererade zon.
Dess växt- och djurverld delar henne i två delar: den östra och den vestra. Wagner
indelar den förra i fem mindre områden, nemligen mellersta och södra Europa, norra
Afrika, södra Sibirien och Turans stepp. Den andra, vestra halfvan af den norra,
tempererade zonens djurformer visar en omisskännelig likhet med den östra delens.
Annorlunda är deremot förhållandet, då vi med hvar andra jemföra de djurformer,
som tillhöra de mellan vändkretsarne belägna länderna. Sydasien är rikare än alla
andra områden, men visar också en ovanligt inskränkt utbredning för sina djurarter.
Afrika visar en icke mindre sjelfständig pregel men deremot en stor utbredning hos
sina djurformer, hvilka tydligt vittna om denna verldsdels brist på skogar. Så t. ex.
saknas hjortar helt och hållet i dess södra och mellersta delar, och ekorrarne lefva
på marken. I sina tjockhudade djur och giraffer förråder Afrika i viss mån en
karakter af urland eller att det varit oberördt af vissa nyare skapelseafdelningar. I
Amerika gör sig Afrikas motsats gällande. Om dess väldiga berg och omätliga
skogar vittnar nogsamt dess djurverld. Allt i denna verldsdel är nytt, allt egendomligt;
om den gamla verlden påminna dess djurformer endast aflägset. Australien visar oss
äfven en mycket sjelfständig pregel vid all sin fattigdom på däggdjur.

Med afseende på ordningar och familjer finna vi följande fördelning: aporna
äro inskränkta till den varma zonen på vår jord, men dess östra och vestra halfvor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free