- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
1

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HAND-DJUR (PRIMATES) -

1:A ORDNINGEN: Menniskan (Homo sapiens) -
2:A ORDNINGEN: Apor (Simiae)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I. HAND-DJUR (PRIMATES).



FÖRSTA ORDNINGEN:

Menniskan (Homo sapiens).



ANDRA ORDNINGEN:

Apor (Simiae).



Wagler kallar aporna »förvandlade menniskor», uttalar han en urgammal
åsigt, hvilken ännu bibehåller sig hos alla folkslag, som haft eller hafva beröring
med dessa besynnerliga varelser.

Bland forntidens folk tyckas blott inderne och egypterne hafva visat någon
sympati för aporna. De förstnämnda byggde, såsom deras efterkommande än i dag
göra, tempel och hus åt aporna; de gamla egypterne inhöggo afbilder af dem i den
oförgängliga porfyren och togo dem till mönster för sina gudabeläten. Salomo lat
visserligen hemta apor från Ophir, och romarne dissekerade dem för att få begrepp
om menniskans inre byggnad, höllo dem äfven för sitt nöje och läto dem stundom
kämpa med rofdjur; dock kommo de aldrig på någon rigtigt vänskaplig fot med dem
och hade alltid, liksom Salomo, öppen blick för »djuret» hos dessa varelser. Araberne
deremot se i aporna fördömda, af Allah förskjutna varelser, hvilka från djupt fallna
menniskor förvandlats till djur och nu förete bilden af djefvulen och Adams-sonen i
sällsam förening.

För oss äro aporna blott karrikatyrbilder af menniskan. Det är betecknande
nog, att vi egentligen blott tycka om och finna behag i dem bland aporna, som
minst likna menniskan, då deremot alla de arter, hos hvilka denna likhet
framträder mera bestämdt, snarare väcka vår afsky. Vår motvilja mot aporna grundar sig
så väl på deras kropps- som själsegenskaper; de likna menniskan både för mycket
och för litet. En enda blick på menniskans och apans skelett (se fig. 1) visar
olikheten i deras byggnad, en olikhet, som dock ej är genomgripande, utan bör
uppfattas endast såsom betingad af omständigheterna. I menniskans gestalt röjer sig
den mest fulländade harmoni, i apans deremot ofta en motbjudande karrikatyr.
Emellertid är det origtigt att, såsom ofta sker, beteckna aporna som vanskapliga


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free