- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
87

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -

5:E ORDNINGEN: Rofdjur (Carnivora) - 1:a Familjen: Kattdjur (Felidæ)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tämja och göra till husdjur, en grupp dock i högre grad än något annat djur. De
flesta medlemmarne af ordningen anses med mer eller mindre rätt för skadliga och
jagas derför ifrigt. Temligen många dödas for köttets eller skinnets skull.

Första Familjen: Kattdjur (Felidæ).

Kattdjuren äro icke blott de mest fullkomliga bland rofdjuren, utan intaga
äfven bland djuren i allmänhet ett af de mest framstående rummen på grund af den
fulländade harmoni, som råder i hela deras kroppsbyggnad. Vi kunna betrakta vår
vanliga tamkatt såsom en bild af familjen i dess helhet. En hvar känner kattens
yttre byggnad: den starka och dock smidiga kroppen, det runda hufvudet, de lagom
långa benen, den långa svansen och den mjuka pelsen. Tandbyggnaden
kännetecknar honom som ett kraftigt rofdjur. Hörntänderna bilda stora, starka, obetydligt
krökta käglor, som stå högt öfver de öfriga tänderna; framtänderna äro små;
kindtänderna äro försedda med skarpa taggar och spetsar, som gripa in i hvar
andra vid käkarnes rörelser. Tungans bildning öfverensstämmer med tändernas.
Hon är tjock och köttig samt i synnerhet utmärkt genom sina hornartade, bakåt
rigtade, taggar, som sitta på vårtor på tungans midt. I sina klor ega kattorna
kraftiga verktyg för att gripa och dödligt såra sitt byte eller till försvar i striden. De
breda och afrundade fötterna äro jemförelsevis korta, hvilket beror derpå, att den
yttersta tåleden är uppåtböjd; den vidrör sålunda ej marken under gåendet, och
derigenom skyddas den på denna led befintliga starka, krökta och ytterst skarpa
klon. Leden hålles uppe af två elastiska band, af hvilka det ena är fäst ofvantill,
det andra på sidan; men när katten vill nyttja klon, drages leden hastigt nedåt och
framåt genom den starka böjmuskeln, hvars sena är fäst undertill, så att foten
utsträckes. Denna fotens byggnad är orsaken till, att man i kattens spår ej ser några
aftryck af klorna; den ljudlösa gången härrör från de mjuka, ofta täthåriga
trampknölarne på fotsulorna.

Kattdjurens rörelser vittna om styrka och vighet. Deras gång är säker, men
långsam, försigtig och ljudlös; de springa hastigt och kunna göra språng, som äro
tio till femton gånger längre än deras egen kroppslängd. Blott några få af de större
arterna sakna förmågan att klättra, hvilken konst de öfriga utföra med stor
skicklighet. Fastän de äro fiender till vattnet, simma de dock ganska bra, om så behöfs.
Alla kunna sammantrycka sin smidiga kropp och bruka tassarne med stor färdighet
och snabbhet, så att de till och med kunna gripa ett djur under språng eller flygt.

Bland kattdjurens sinnen äro hörseln och synen de förnämsta. På långt
afstånd kunna de höra fotsteg, ett rasslande, i sanden eller andra svaga ljud, och finna
derigenom ofta ett byte, som de ej hade kunnat upptäcka genom synsinnet. De
kunna sannolikt ej se på långt håll, men för kortare afstånd är deras synförmåga
förträfflig. Pupillen, som hos de större arterna är rund och utvidgas kretsformigt,
när djuret vredgas, har hos de mindre en aflång form och sammandrages under
inflytande af dagsljuset till en fin springa, men i mörkret, eller när djuret blir
uppretadt, blir den nästan cirkelrund. Känselsinnet är temligen utveckladt; såsom
verktyg derför tjena "hufvudsakligen morrhåren på båda sidor om munnen och öfver
ögonen, kanske äfven hårpenslarne på öronen hos lodjuret. Afklipper man morrhåren
på en katt, visar han sig osäker och rådlös, ända tills de hinna växa ut igen.
Mindre utvecklade synas lukt- och smaksinnet vara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free