Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -
5:E ORDNINGEN: Rofdjur (Carnivora) - 1:a Familjen: Kattdjur (Felidæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)lämplig vård uthärdar leoparden länge fångenskapen. Jag har hittills aldrig sett en
verkligt tam leopard, men väl tama pantrar; djurtämjaren Kreuzberg har dock
försäkrat mig, att äfven leoparden kan dresseras och att de vildaste bland dem ofta
äro de läraktigaste, om ock de ej blifva de tamaste. Pantrar, som från ungdomen
erhålla förståndig vård, blifva lika tama som andra stora kattdjur, mottaga gerna
smekningar af bekanta personer, spinna derunder i likhet med kattor och smyga sig
intill sin väktare eller skubba sig med välbehag mot burens galler. Att leoparden
äfven kan tämjas synes mig icke otroligt, ty liksom pantern sluter han ibland
vänskap med hundar, och med pantern och sina likar kommer han väl öfverens. Fullt
förtroende förvärfvar han dock väl högst sällan: hans obändiga väsen, hans
uppbrusande vrede och hans lömskhet, som klart afspeglar sig i hans ansigte, göra honom
alltid farlig.
Leoparder och pantrar användes ofta vid kämpaspelen i det gamla Rom. I
Mindre Asien voro under romarväldets tid pantrarne mycket vanligare än nu.
Edilen Scaurus skickade 150 »fläckiga djur» till Rom, Pompejus 410 och Augustus
420. Namnet »leopard» användes första gången af historieskrifvaren Julius
Capitolinus vid slutet af tredje århundradet. Dess betydelse ligger deri, att man trodde
djuret vara en bastard af panter och lejon. Grekerne kallade leoparden »Pardalis»,
och Aristoteles nämner honom några gånger.
*
Lokattor. – Såsom en mellanform mellan leoparderna och de egentliga kattorna
betraktar jag Marmorleoparden (Felis [Catolynx] marmorata), som bebor
sydöstra Asiens bergstrakter jemte Sundaöarna och Borneo. Han skiljes lätt från de
föregående genom sin ringa storlek, som knappt uppnår tamkattens. Till färgen är
han ljust rödgul med svarta strimmor och fläckar.
*
Kattor. – Kattor (Felis) i inskränktare bemärkelse kallas familjens smärre
medlemmar, som i allmänhet likna vår huskatt. Bålen, är mer eller mindre smärt,
hufvudet rundt, öronen aflångt runda, pupillen oval eller blott en springa, svansen
mer eller mindre lång och tillspetsad, pelsen temligen tät, enfärgad, fläckig eller
strimmig. Öronpenslar, skägg och man saknas.
Öfvergången från leoparderna bildar Ozeloten eller Panterkatten (Felis
pardalis, fig. 51) med en längd af 1,30 till 1,40 m., hvaraf 40 till 45 cm. komma
på svansen, och en höjd öfver bogarne af ungefär 50 cm. Bålen är jemförelsevis
kraftig, hufvudet temligen stort och svansen afsmalnande mot spetsen. Öronen äro
korta, breda och afrundade, pupillen är oval och aflång. Pelsen är tät, mjuk och
glänsande samt lika brokigt som smakfullt tecknad. Bottenfärgen är ofvan brungrå
eller gråaktigt rödgul, på undersidan hvitgul. Från ögonen sträcker sig på hvardera
sidan en svart strimma till öronen. Hufvudets öfversida är småfläckig och kinderna
försedda med tvärstrimmor. Öfver ryggen löpa merendels fyra längdstrimmor och
långs ryggen en rad svarta fläckar af olika storlek. På sidorna finnas breda
bandformiga fläckar ordnade i böjda rader; de äro af lifligare färg än bottenfärgen och
omgifna af svarta kanter. Underlifvet och benen äro betäckta med täta, svarta
fläckar, som på svansen öfvergå till ringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0139.html
