Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -
5:E ORDNINGEN: Rofdjur (Carnivora) - 1:a Familjen: Kattdjur (Felidæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)Lon uppehåller sig i täta och stora, på villebråd rika skogar, blott
undantagsvis om vintern besökande glesare skogsmarker för harjagtens skull eller dertill
nödgad af en eller annan anledning. I motsats till den kringströfvande vargen
uppehåller han sig längre tid på ett och samma område, men genomsöker det i alla
rigtningar, vandrar på en natt milslånga sträckor, begagnar sig icke sällan utan minsta
rädsla af banade vägar, vågar sig till och med intill byar och enstaka hus och
kommer efter några dagar till baka till samma trakt för att genomsöka den på nytt.
Vanligen lefver han ensam, men stundom förena sig flera och jaga till sammans.
Om nöden ej tvingar honom, går han vanligen endast i skridt, men mycket
uthållande, springer dock, om så behöfves, utmärkt och gör ofantliga språng, klättrar
temligen bra och tyckes äfven kunna med lätthet simma. Bland sinnena stå hörsel
och syn främst; luktsinnet är svagt. Att han besitter smak, bevisas af hans kräslighet;
hans fina känselsinne uppenbarar sig i alla hans rörelser, dervid morrhåren i ansigtet
äro honom alldeles oumbärliga. Med afseende på själsbegåfningen torde han kunna
räknas till de klokaste kattdjuren. Hans röst är skarp och ej olik ett brummande,
som börjar med höga och skarpa toner och slutar med låga och dofva. Då han
befinner sig väl, spinner han gröfre och skarpare än huskatten.
Fig. 56. Europeisk lo (Lynx vulgaris). 1/10 af nat. st.
Enligt Nolcken är lon ett nattdjur, som döljer sig vid dagens inbrott och, om
han ej störes, hvilar till skymningen, till lägerställe väljande en klyfta eller ett snår,
kanske äfven en större håla eller en räf- eller gräfsvinskula. Då han vill dölja sig
eller draga till ett läger, går han gerna på någon väg i närheten af det snår han
utvalt och hoppar derifrån med flera långa språng in i det samma; går vägen tätt
intill ett snår, kastar han sig ofta så långt in i detta, att man utifrån icke ser spåret.
Om han har tillfälle dertill, sträcker han sig om eftermiddagen gerna i solskenet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0153.html
