Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -
5:E ORDNINGEN: Rofdjur (Carnivora) - 4:e Familjen: Skunkdjur (Viverridæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZIBETKATTOR.
195
fullkomliga nattdjur, dock ströfva rätt inånga omkring äfven om dagen. Några
grupper äro tågångare, andra trampa på hela fotsulan. Trots den utpreglade
rörligheten, hvari skunkdjuren likna mårdarne, visar sig likväl hos de förra en viss
betänksamhet, som gör deras * rörelser jemnare, mera öfverlagda, lugnare och derför äfven
vackrare än rnårddjurens. - Af deras sinnen står sannolikt lukten främst; liksom
hundarne nosa de på hvarje föremål, som ligger i deras väg. Dernäst torde synen
vara bäst utvecklad, hörseln deremot synes märkligt slöare än de nämnda sinnena.
Skunkdjurens andliga förmögenheter få icke underskattas. I fångenskapen lära de
rätt snart känna sin väktare och skilja honom från andra personer samt visa sig
tacksamma för hans omvårdnad. Få djur låta också såsom imga lättare tämja sig.
De uthärda lätt fångenskapen, och på vissa trakter håller man många arter i stor
mängd tama, emedan man derigenom lättare kommer åt den dyrbara afsöndringen
från deras analkörtlar. På det hela taget torde den nytta, skuukdjuren göra,
uppväga skadan. I sina hemländer utrota de en mängd skadedjur, hvarför också
forntidens egypter förklarade en af de hithörande arterna för ett heligt djur.
I en första hufvudgrupp eller underfamilj, de Kattfot ad e (AH u rop o d a),
sammanför Gray de arter, som hafva breda, täthåriga tassar, korta, böjda klor, som
kunna tillbakadragas, genom en hud förenade tår och mjuk fäll.
Zibetkattor. - Zibetkattorna (Viverra) hafva en lätt byggd, långsträckt bål,
lång, slak svans, men temligen höga ben med helt och hållet hårbeväxta fotsulor.
Tassarne hafva fem tår med klor, som till hälften kunna indragas. Korta, breda
öron, måttligt stora ögon med rundad pupill, spetsig nos samt slutligen den mycket
utvecklade körtelsäcken mellan anus och könsdelarne utmärka dem i öfrigt.
Civetten eller Afrikanska zibetkatten (Viverra Civetta, fig. 83) blir
ungefär af en medelmåttig hunds storlek, men hans gestalt är något midt emellan mård
och katt. Det kullriga och breda hufvudet har en något spetsig nos, korta,
tillspetsade öron och sneda ögon med rund pupill. Han är en bland de kraftigast byggda
arterna i familjen. Pelsen är tät, grof och mjuk, dock ej långhårig, utom långs åt
ryggen, från nacken ända ut på svansen, der håren kunna resas upp till en
temligen lång man. Grundfärgen är vackert askgrå med talrika, oregelbundna,
svartbruna fläckar, som bilda tydliga tvärstrimmor på baklåren; buksidan är ljusare och
dess fläckar mindre tydligt begränsade; svansen, som vid roten är temligen täthårig,
har sex till sju svarta ringar och svartbrun spets; på hvardera sidan af halsen finnes
en lång, fyrkantig, hvit fläck, ofvan och baktill begränsad af ett svartbrunt band
och ofta tudelad genom en likaledes svartbrun strimma; en stor, mörk fläck finnes
under hvartdera ögat och fortsattes öfver kinden nedåt strupen. Kroppen är
omkring 70 cm. och svansen 35 cm. lång; öfver manken håller han 30 cm. Civettens
hemland är Afrika, hufvudsakligen vestra delen, nemligen öfra och nedra Guinea.
Dock förekommer han äfven i östra Afrika. I Guinea skall han bebo torra, sandiga
och ofruktbara högslätter och berg, b e växta med träd och buskar. Dagen tillbringar
han mest under sömn, om qvällen går han ut på rof och fångar små däggdjur och
foglar. I synnerhet skola fogelägg vara hans älsklingsspis. I nödfall äter han
äfven Ödlor, ja, till och med frukt och rötter.
I zoologiska trädgården i Paris lefde en civett hela fem år. Han luktade
alltid mysk, och då han retades, föllo små bitar zibet ur körtelpungen, som han eljest
tömde hvar fjortonde eller tjugonde dag genom att trycka den samma mot burens
stänger. Fordom tjenade zibeten såsom läkemedel, numera är den en beståndsdel i
många vällukter. Invånarne i det inre Afrika och Asien hafva en stor förkärlek för<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0215.html
