- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
199

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -

5:E ORDNINGEN: Rofdjur (Carnivora) - 4:e Familjen: Skunkdjur (Viverridæ)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BULLMABDAB. MANGUSTER,

199

På Java, Sumatra, Borneo och i Siam finnes Musaugen (Paradoxwus fasciatus,
fig. 85). Kroppslängden är 42 cm., svansen vanligen något kortare, pelsens färg vexlar
mycket, i det den hos somliga är gulaktig, hos andra brun, hos andra åter ljust
askgrå. På ryggen har den mörka, långs gående streck, på sidorna svarta fläckar.

När på Java kaffeträdets frukter mogna, ser man på vägarne i
kaffeplanteringarna besynnerliga hvitaktiga klumpar af hopgyttrade kaffebönor; det är exkrement
efter musangen, hvilken hos bergsboarne är beryktad som hönstjuf, men dessutom
lefver af fogelägg, insekter och frukter, i synnerhet af kaffeträdets frukter, hvilkas
kärnor han lemnar osmälta från sig. Enligt javanernes påstående lemna dessa
kärnor det allra bästa kaffe, sannolikt emedan musangen äter de mognaste frukterna.
Musangen klättrar skickligt. Om rullmårdarnes förmodade förmåga att gripa med
svansen hafva berättigade tvifvelsmål uppstått hos mig; hos fångna exemplar har jag
väl märkt, att de kunna kröka svansen i änden, men aldrig sett dem med svansen
draga något till sig.

På Indiska halfön är Palm m år d en (P. JiermapJiroditiis) allmän.

Grays andra hufvudgrupp eller underfamilj, de Hundfotade (Cynopoda),
omfattar arter med raka, smala, från sidorna något sammantryckta tår med
framskjutande, trubbiga klor, som ej kunna indragas, nakna eller blott glest hårbeväxta
fotsulor och sträf pels samt täthårig svans. Analkörtlarne äro små eller saknas
alldeles.

Manguster. - Mangusterna (Herpestes) hafva en långsträckt, valsformig bål,
låga ben, litet eller medelstort hufvud med tillspetsad nos, temligen små ögon med
rund eller aflångt rund pnpill, korta och rundade öron, kort, naken, i midten
klufven näsa, kägelformig svans samt sträf och långhårig pels.

Såsom billigt är, vända vi oss först till den af ålder ryktbara Ichneumon
eller Faraoråttan (Herpestes Ichneumon, fig. 86), de gamla egypternes heliga djur.
Redan H er o do t omtalar, att man i hvarje stad balsamerade och begrof dessa djur
på heliga ställen. Strabo berättar, att ichneumon aldrig angriper stora ormar utan
att kalla några af kamraterna till hjelp, men då är i stånd att öfvervinna äfven de
giftigaste. Derför skulle bilden af ichneumon i hieroglyferna beteckna en svag
menniska, som ej kan undvara sina medmenniskors hjelp. Aelianus påstår deremot,
att han äfven ensam vågar sig på ormarne, hvarvid han först listigt nog vältrar sig
i dyn, som sedan får torka fast i hans pels för att på detta sätt bilda ett pansar till
skydd mot motståndarens bett; nosen skyddar han genom att lägga svansen öfver
henne. Plinius förtäljer om honom ännu sällsammare saker. Då krokodilen ätit
sig mätt, lägger han sig behagligt till rö på någon sandbank, der han med sitt
uppspärrade tandrika gap hotar med förderf hvar och en, som vågar närma sig honom;
endast en liten fogel - och detta är, såsom jag sjelf iakttagit, verkligen sanning -
har tillstånd att till och med upphacka den mellan krokodilens tänder qvarblifna
födan; alla andra djur frukta att komma i vidundrets närhet, dock icke ichneumon.
Han närmar sig försigtigt, kastar sig med ett djerft språng midt i odjurets gap,
gräfver sig ned genom dess strupe, söndersliter dess hjerta och dödar det sålunda,
hvarefter han biter sig hål genom dess kropp och utkommer, dränkt i blod.
Dessutom smyger han omkring och uppspårar de ställen, der detta fruktansvärda
kräldjur lagt sina talrika ägg, hvilka han, trots moderns vaksamhet, gräfver upp och
förtär, och är derigenom en ovärderlig välgörare för menskligheten. Att egypterne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free