- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
281

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -

6:E ORDNINGEN: Insektätare (Insectivora) - 7:e Familjen: Mullvadar (Talpida)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MULLVADAR.

281

verksammare om natten än om dagen. Deras kroppsbyggnad bannlyser dem afgjordt
från jordytan. De kunna hvarken springa eller klättra, ja, knappt gå ordentligt,
fastän många fortskaffa sig ganska snabbt på jorden, berörande marken blott med
bakfötternas sula och inre kanten af framfötterna. Desto snabbare är deras lopp i
deras underjordiska gångar, och verkligen beundransvärd är den hastighet, hvarmed
de gräfva. De förstå sig äfven väl på att simma, fastän de blott i nödfall göra bruk
af denna förmåga. De breda händerna äro förträffliga åror och de kraftiga
armarne slappas naturligtvis mycket mindre af simningen än af gräfningen.

Bland mullvadarnes sinnen äro lukten, hörseln och känseln i synnerhet
utbildade, under det att synen är ytterst svag. Lätet består i fräsande och qväkande
ljud. Deras andliga förmögenheter äro svaga, men icke till den grad, som man
vanligtvis är benägen att tro. Dock synas de så kallade dåliga egenskaperna vara myc-

Fig. 115. Vanlig mullvad (Talpa europæa). 1/2 af nat. st.

ket mera utvecklade än de goda, ty alla mullvadar äro i högsta grad ofördragsamma,
trätgiriga, arga och rofgiriga djur och öfverträffa sjelfva tigern i grymhet, ja, de
göra till och med en läcker måltid på liken af sina bröder, så snart något sådant
kommit inom håll. Födan består uteslutande af djur, aldrig af växtämnen. Alla
slags insekter, som lefva under jorden, maskar, gråsuggor o. d. utgöra hufvudmassan
af deras måltider. Dessutom förtära de, om tillfälle dertill gifves, små däggdjur och
foglar, grodor och sniglar. Deras glupskhet är förvånande stor, ty de kunna ej utan
skada undvara föda mera än en kort tid, och falla derför icke heller i dvala under
vintern. De göra alltså stort gagn som insektförstörare, på samma gång de
åstadkomma förtret genom sina gräfningar. - En eller två gånger om året föder
mullvadshonan tre till fem ungar, hvilka hon vårdar med ömhet. Efter ett par månader
sköta de sig sjelfva och begynna sitt gräfvande.

Vår Vanliga mullvad (Talpa europæa, fig. 115) är 15 till 17 cm. lång,
hvaraf svansen upptager 2,5 cm.; kroppshöjden öfver skuldrorna vid pass 5 cm. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free