- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
286

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -

6:E ORDNINGEN: Insektätare (Insectivora) - 7:e Familjen: Mullvadar (Talpida) -
7:E ORDNINGEN: Gnagare (Rodentia)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vaden, som var sysselsatt på sitt jagtområde. Då afföllo papperslapparne långs åt
raden i samma ögonblick mullvaden berörde det nedstuckna strået, och iakttagaren
erhöll härigenom tillfälle att för en viss sträcka med all säkerhet bestämma loppets
hastighet.

Om man vill skydda en trädgård eller annan inhägnad plats mot detta djur,
behöfver man icke göra något annat än att rundt omkring till ett djup af ungefär
60 cm. nedgräfva hackadt törne, glasskärfvor eller andra skarpa ting i jorden. En
sådan skyddsmur afhåller hvarje mullvad, ty om han verkligen vill tränga igenom,
sårar han sig och förgås vanligen mycket snart i följd af detta sår. Utom
menniskan har mullvaden många förföljare. Illern, veslan, ugglorna, falkarne, vråkarne,
korparne och storken lura på honom, då han uppkastar sina högar, och den lilla
veslan förföljer honom till och med ned i hans gångar, der han också ej sällan faller
offer för huggormen. Äfven råtthundarne finna nöje i att lura på en
gräfvande mullvad och att med ett hastigt kast slunga honom upp ur jorden och sedan döda
honom med ett par bett. Blott räfvar, mårdarterna, igelkotten och de nämnda
foglarne förtära honom; hans andra fiender blott döda honom och låta honom sedan
ligga.

SJUNDE ORDNINGEN:

Gnagare (Rodentia).

Den tredje stora gruppen bland klodjuren bildar ett tydligare afslutadt helt.
Två stora, krökta, snedt afskurna framtänder i hvardera käken, mellan hvilka och
kindtänderna finnes ett tandlöst rum, äro det gemensamma kännetecknet på alla.
gnagare. Kroppsformen är mycket olika hos denna på familjer och arter rika
ordning. I de flesta fall är likväl kroppen valsformig, med korta ben och kort halsr
ögonen stora och vanligen utstående, lapparne köttiga, försedda med morrhår,
mycket rörliga och framtill klufna; f ramfötterna, hvilka esomoftast äro kortare än
bakfötterna, hafva i allmänhet fyra och bakfötterna vanligast fem tår, beväpnade med
mer eller mindre starka klor och stundom förenade genom simhud.
Hårbeklädnaden är nästan öfver allt jemnlång eller på sin höjd förlängd till öronpenslar eller
mer eller mindre yfvig på svansen. Framtänderna äro betydligt större än alla de
öfriga tänderna, de öfre alltid starkare än de undre; de äro bågformigt krökta, i
spetsen breda eller spetsigt mejselformiga, vid roten tre- eller fyrkantiga, än platta,
än kullriga, släta eller fårade, af hvit, gul eller röd färg. Deras yttre eller främre
yta är liksom spetsen beklädd ined stålhård emalj, för öfrigt består tandens massa
af vanligt tandben. Genom att ständigt brukas, skulle dessa gnagarnes vigtigaste
tänder snart afnötas eller blifva trubbiga, om de ej ständigt tillväxte från roten
och höllos skarpa genom den ständiga nötningen mot hvar andra. Om en af dem
afbrytes, så växer den motstående, som nu ej mera afnötes, helt och hållet utom
munnen, kröker sig inåt och gör det svårt för djuret att lifnära sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free