- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
322

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KLODJUR (UNGUICULATA) -

7:E ORDNINGEN: Gnagare (Rodentia) - 5:e Familjen: Möss (Murida)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

GNAGARE.

skaror springa bland stubben. Brandmusens födoämnen äro säd, frön, plantor,
rötter, insekter och maskar, och äfven hon insamlar förråd för vintern.

Huru vackra dessa små möss än äro och huru trefliga i fångenskapen,
öfverträffas de dock i dessa hänseenden af Dverg- eller Haf re musen (Mas minutus,
fig. 132). Hon är lifligare, i sina rörelser muntrare, nättare och i allo mera
tilldragande än alla de öfriga. Hennes längd är 13 cm., hvaraf svansen utgör nära
hälften. Färgen vexlar rätt mycket. Vanligen är hon tvåfärgad, på ryggsidan
gulaktigt brunröd och på buksidan och fötterna hvit med skarp färggräns. Hon har ett
ganska vidsträckt utbredningsområde. I allmänhet finnes hon på sådana ställen, der
åkerbruk idkas, dock ej alltid på åkrarne, utan företrädesvis bland säf och vass, på
mossar och dylika ställen. I Sibirien och på stepperna vid foten af Kaukasus är
hon allmän, i Ryssland, England, Schlesvig och Holstein åtminstone icke sällsynt;
men äfven i andra Europas länder kan hon ibland förekomma. Om sommaren får
man se detta lilla vackra djur i sällskap ined skogs- och brandmusen på sädesfälten,
och om vintern är hon mycket talrik under sädesskylar och i lador, dit hon
införes med säden. När hon öfvervintrar ute på marken, tillbringar hon väl en del
af den kalla årstiden sofvande, men faller dock ej i fullständig dvala och insamlar
derför om sommaren förråd i sina hålor. Hennes föda är den samma som de öfriga
mössens. Oaktadt sin ringa storlek, springer dvergmusen ganska fort och klättrar
med stor skicklighet. I konsten att bygga sitt bo öfverträffar hon de flesta andra
däggdjur och täflar här vid lag med sjelfva foglarne. Nästet, som till form och
utseende påminner om ett trubbigt gåsägg, är bygdt på tjugu till trettio
starrgräsblad, hvilka äro klufna och inflätade i hvar andra, så att de omsluta hela det
egentliga redet, eller också är det fritt upphängdt l/* till l m. öfver jorden vid grenarne
af en buske, vid en vass-stängel eller dylikt, så att det ser ut som om det sväfvade
i luften. Det inre är fodradt med växtull och dylikt; ingången är belägen på
sidan. Det yttre af hvarje näste förfärdigas af bladen på den växt, som uppbär det
samma, hvarför det utanpå har samma färg som denna växt och sålunda är rätt svårt
att upptäcka. - Ar man nog lycklig att få se när den gamla honan förer ungarne
ut för första gången, har man att glädja sig åt en af de mest intagande
familjscener ur däggdjurens lif. Der hänger nu den ene ungen vid ett, en annan vid ett
annat grässtrå; der piper en efter modern, en söker komma åt att dia henne, en
tvättar och putsar sig, en annan åter har hittat något korn, som han håller mellan
framfött erna och gnager på, den minsta, som ännu ej vågar lemna boet, kraflar ännu
der inne, den modigaste af de unga hannarne har redan aflägsnat sig långt bort
och simmar kan hända redan i det vatten, hvarur starrgräset höjer sig, med ett ord,
hela familjen är i den lifligaste rörelse, och den gamla sitter förnöjd midt ibland
dem, än hjelpande en, än lockande en annan, och leder och beskyddar hela det lilla
sällskapet. För att rätt beqvämt kunna betrakta allt detta, kan man taga hela boet
med sig hem och upphänga det i en tät ståltrådsbur.

*



Hamstermöss. - En annan underfamilj bilda Hamstern!oss (Criceti), som äro
mer eller mindre groft byggda djur med klufna läppar, stora kindpåsar och tre
kindtänder i hvardera käkhalfvan.

Hamstern bildar till sammans med ett dussin andra arter ett särskildt slägte
(Cricetus), som hufvudsakligen igenkännes på den grofva, tjocka kroppen, den myc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free