- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
382

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. DÄGGDJUR MED KLUFVEN ELLER DUBBEL SLIDA (DIDELPHIA) -

9:E ORDNINGEN: Pungdjur (Marsupialia).

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


III. DÄGGDJUR MED KLUFVEN ELLER
DUBBEL SLIDA (DIDELPHIA).

NIONDE ORDNINGEN:

Pungdjur (Marsupialia).

I denna ordning möter oss en grupp af högst märkvärdiga djur, hvilka alla
väsentligen karakteriseras deraf, att de båda senor, hvarmed den yttre, sneda
bukmuskeln fäster sig på blygdbenet, äro förbenade; dessa två s. k. pungben utgöra
hos de flesta arternas honor stöd för ett veck af bukens hud, en pung, innanför
hvilken spenarne hafva sin plats. De nyfödda ungarne stå i utveckling betydligt
efter alla andra däggdjurs ungar; de äro nemligen icke blott nakna, blinda och döfva,
utan de sakna till och med öppning för ändtarmen, och deras lemmar hafva endast
hunnit till en svag början af utveckling. Deras tillväxt sker ungefär på följande
sätt: efter en mycket kort drägtighetstid framföder pungdjurshonan sina foster, hvilka
då äro långt ifrån fullgångna; hon fattar dem med munnen, bringar dem in i pungen
vid hvar sin spene, vid hvilken de suga sig fast. På detta sätt hänger ungen
fast inom pungen, till dess hans sinnesverktyg och lemmar nått lämplig utveckling,
och under hela denna tid är pungen ej blott rede, utan, så att säga, ett annat
moderlif för honom. Några pungdjur gå drägtiga endast en månad, men ungen
tillbringar sedan 6-8 månader i pungen. Jettekänguruns unge släpper spenen först 7
månader efter föräldrarnes parning och tittar då för första gången ut ur pungen,
men det dröjer ytterligare kanske 9 veckor, innan han för första gången lemnar
den, och äfven under flera veckor efteråt fortfar han att allt emellanåt, i synnerhet
om någon fara hotar, taga sin tillflykt till moderns pung. Somliga arter föda blott
en unge hvarje gång, hos andra uppgår ungarnes antal i samma kull ända till 14.
Hos några arter, som sakna fullständig pung, bildar huden på buken tvenne veck,
inom hvilka spenarne sitta. Pungben finnas äfven hos hannarne.

Till sin yttre kroppsform visar pungdjurens ordning så rik omvexling, att man
i några slägten har fullkomligt utpreglade rofdjurstyper, hvilket redan namnen
pungvarg, punggräfling, pungmård, pungjerf m. fl. angifva, under det att t. ex.
pungråttan, pungekorren och pungharen till sitt yttre lifligt erinra om de gnagare, efter
hvilka de blifvit benämnda. Lika mycket som kroppsformen vexlar inom denna
ordning, lika vidt skilda äro de hit hörande djurens lefnadssätt. Öfver hufvud hafva
de olika familjerna bland pungdjuren ingenting annat gemensamt med hvar andra
än det, som vi här ofvan nämnt om honornas tidiga nedkomst samt om pungen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free