- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
383

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. DÄGGDJUR MED KLUFVEN ELLER DUBBEL SLIDA (DIDELPHIA) -

9:E ORDNINGEN: Pungdjur (Marsupialia). -
A. Rofpungdjur (Sarcophaga) - 1:a Familjen: Pungmårdar (Dasyurida)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pungdjuren, som under tidigare geologiska skeden äfven bebodde Europa,
finnas numera endast i Australien och på några tillgränsande öar äfvensom i norra och
södra Amerika. Såsom deras egentliga hemland måste Australiens fasta land
betraktas; alla öfriga der boende däggdjur hafva otvifvelaktigt invandrat.

I sitt lefnadssätt visa pungdjuren föga öfverensstämmelse; några äro rofdjur,
andra gnagare, somliga lefva på marken, somliga åter i träden eller i vattnet, en
del äro dagdjur, en annan del jaga blott om natten. Alla hafva ringa själsgåfvor.
För menniskans hushållning äro de af föga vigt. Köttet och huden af några arter
användas.

Till den första underordningen höra Rofpungdjuren (Sarcophaga) eller de
arter, som ega alla tre slagen af tänder och en enkel magsäck.

Första Familjen: Pungmårdar (Dasyurida).

Pungmårdarne hafva på hvarje sida i munnen ofvan fyra, nedan tre
framtänder, en hörntand samt 2-4 mellan- och 4-6 kindtänder. Bakfötterna hafva fyra
tår och svansen är hårbeväxt. Alla till denna familj hörande arter finnas
numera blott i Australien. De lefva der i skogarne lika väl som i klippiga trakter och
vid hafvets strand och bo antingen i jordhålor och bergklyftor eller i ihåliga träd.
Somliga röra sig endast på marken, andra klättra förträffligt, och några vistas
ständigt uppe i träden. Deras gång är smygande. De fiesta trampa på hela fotsulan.
Nästan alla äro nattliga djur. På sina ströftåg följa de hafsstranden och uppsöka
djur, hvilka vräkts i land af vågorna; de, som vistas i träden, lefva af insekter,
fogelägg och smärre däggdjur; de största arterna våga sig till och med in i uthus på
landtgårdar och nedslagta der på mårdarnes vis alla fjäderfän, eller ock stjäla de, likt
nordens fräcka räfvar, kött och fläsk ur visthusen, eller anfalla de fårhjordarne. De
mindre arterna tränga sig genom de minsta öppningar och äro derför lika hatade
som mården och illern. Många föra födan till munnen med framtassarne. Deras
läte är ett egendomligt kurrande eller ett ljudligt skall. De större arterna äro vilda
och obändiga och låta ej tämja sig, de mindre åter äro mera fredliga och godmodiga
till lynnet, och några bland dem trifvas förträffligt i fångenskap, men visa aldrig
någon särskild tillgifvenhet för sina vårdare. Om våren föder honan 4 till 5 ungar,
hvilka komma till verlden åtminstone jemförelsevis fullkomligt utbildade.

Pungvargar.Zebrahunden eller Pungvargen (Thylacinus cynocephalus,
fig. 162) är störst af alla köttätande pungdjur och blir öfver 1 m. lång; svansen
utgör dessutom 50 cm. Hans korta, åtliggande hårpels är gråbrun med 12-14
tvärstrimmor på ryggen. Pungvargen bebor Van Diemens land. Då detta land först
blef koloniseradt, var han der mycket allmän, till stort förfång för boskapshjordarna
och hönsgårdarne. Han är numera tillbakaträngd till Hampshires och Woolnorshs
bergstrakter, der han har sitt stamhåll på 1000 m. höjd öfver hafvet i djupa
bergklyftor eller af honom sjelf gräfda jordkulor på för jägaren otillgängliga ställen, i
hvilka han tillbringar dagen. Hans ögon äro så känsliga för ljuset, att hans
blinkhinnor oupphörligen röra sig, då han utsättes för dagern; ingen uggla kan med större
omsorg söka att skydda sina ögon mot det för dessa nattdjur så vidriga dagsljuset.
– Der bergen nå ända till hafskusten, ströfvar pungvargen nattetid på stranden och
krafsar bland sand och stenar efter djur, som vågorna uppkastat. Kräftdjur och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free