- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
411

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -

11:E ORDNINGEN: Enhofvade djur (Solidungula) - Familjen: Hästdjur (Equida)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HASTAR.

411’

och krusig; svansen är måttligt lång. Om sommaren är brunt, isabellgult eller
ljusbrunt den förherskande färgen; om vintern blifva håren ljusare, stundom till
och med hvita; manen och svanstaglet äro ständigt mörka. Skäckar förekomma
aldrig och svarta sällan. Man träifar honom alltid i hjordar på flera hundra stycken.
Vanligtvis delar sig hjorden åter i smärre familjer, för hvilka en hingst står i
spetsen. Dessa hjordar bebo vidsträckta, öppna och högt belägna stepper och
vandra från ställe till ställe, vanligtvis emot vinden. De äro utomordentligt
uppmärksamma och skygga, se sig omkring med högt upplyft hufvud för att försäkra sig
om sin trygghet, spetsa öronen och vädra med näsborrarne. Hingsten är säll-



~~ <.. <H:~* -,./’^;V""

;....;.;,,^. MI^ :-f t*\v -.-^ .... ^

^.o ii^ti % ÄM /. $ /f^sSvT:’’ ->

^^C^fOPC^ilf -2"

^ v.|.–- >-_.. ,
.’1 \ ^’’^

TvVxi/v^tSfawSi»^



^!>:

c^’^S

>-;-!>l?i*

^Ä^c"Ä^Pf "^

fiT^ A-i?’C

/^v/
’-T’

Fig. 179. Tarpan. ’As af nat- st-

skåpets enväldige beherskare. Han sörjer för dess säkerhet, men tål icke någon
oordning bland sina skyddslingar. Så snart något hotar hjorden, börjar hingsten fnysa
och hastigt röra på öronen, trafvar derpå med högt upplyft hufvud i en bestämd
rigtning, gnäggar gält, om han märker någon fara, och nu jagar hela hjorden bort
i häftigaste galopp. Mången gång försvinna djuren liksom genom ett trollslag: de
dölja sig då i någon större fördjupning och afvakta hvad som komma skall. För
rofdjuren bära de modiga och stridslystna hingstarne ingen fruktan. Guäggande
anfalla de Vargarne och slå dem till marken med framhofvarne. Den sagan, att de
med hufvudena vända inåt bilda en krets och ständigt slå bakut med bakhofvarneT
är länge sedan vederlagd, men deremot bilda hingstarne en ring kring ston och fölr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free