Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -
11:E ORDNINGEN: Enhofvade djur (Solidungula) - Familjen: Hästdjur (Equida)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTAR.
419
komst är bekant. Redan hingstarne betalas med ett högt pris, stoen stå knappast
att få köpa. Men en sådan häst kan icke heller jemföras med någon annan! Araben
anlitar honom hårdt, som nämndt är, men han behandlar honom likvisst med en
kärlek utan like. Ända från sin ungdom hör djuret intet ondt ord, får aldrig ett
slag. Det uppfostras med det största tålamod, med den största ömhet, och delar med
sin herre glädje och smärta, tält, ja, snart sagdt bädd. Det behöfver ingen piska,
knappast ett sporrhugg, ett ord från dess ryttare är nog att pådriiYa det.
Menniskan och djuret hafva här på det innerligaste ingått brödraskap, och den ene så väl
som den andre känner sig beklämd, när den trogna kamraten saknas. Mer än en
gång har det händt, att hästen burit sin i striden fallne ryttares lik från valplatsen
till tältet, liksom förstode han, att den fallne ej borde gifvas till pris åt fiendens
spott och hån.
Numera kunna engelsmännen mäta sig med araberne i hästafvel. Men ännu
för två århundraden sedan uppfödde spaniorer och italienare bättre hästar än briterne;
de hafva emellertid blifvit efter för dem. Kapplöpningshästen (fig. 182) är ett
alster af denna fortsatta sträfvan att frambringa en häst, som i snabbhet öfverbjuder
alla andra. Dess bevisliga stamfäder äro arabiska, turkiska och berberhästar. I
engelsmännens ögon gäller denna häst såsom den vackraste af alla, men hvarje
fördomsfri menniska sätter honom efter den arabiska i skönhet. Han utmärker sig ger
nom sina ytterst smala, nästan onaturliga former; hufvud och hals kunna knappt
betecknas såsom harmoniskt utvecklade. Lika fullt utföres han till nästan alla
Europas länder för hästafvelns förbättrande och betalas icke gallan med 180,000 kronor
och mera. Visserligen kan äfven en sådan häst, om han ständigt segrar vid
kapplöpningar, inbringa sin egare ansenliga summor. »King Herod» vann ej mindre än
201,505 pund sterling. En treårig fullblodshäst genomlöper ungefär 850 meter på
en minut. För att anses för fullblod måste hästen vara inskrifven i Storbritanniens
stuteribok och på detta sätt kunna uppvisa sina anor. - I Tyskland har först sedan
början af förra århundradet någon större uppmärksamhet egnats åt hästafveln. I
Preussen anlade Friedrich Wilhelm I stuteriet Trakehnen, och genom mångfaldiga
korsningar med arabiska och engelska fullblodshästar uppstod Trakehnerhästen,
som visserligen i mycket står efter kapplöpningshästen, men likväl är ett högst
arbetskraftigt djur. Äfven i Wurtemberg, Hannover, Mecklenburg och Holstein
uppfödas goda och vackra hästar till vanligt bruk; i Westfalen och Rhenländerna
anträffas på många ställen tunga och groft byggda djur. I synnerhet är
Perche-roiishästen (fig. 183) ett jettestort och starkt djur, som fått namnet efter sin
ursprungliga hemort, den gamla franska provinsen Perche, och erhållit en allt större
spridning, emedan denna häst företrädesvis lämpar sig för dragande af tunga lass.
- I enlighet med sin stora ekonomiska betydelse har hästafveln utbildat sig till en
vetenskap, som omfattas af allt flera dugliga förmågor. Första och hufvudsakligaste
vilkoret för att lyckas är ett förståndigt och passande urval af föräldradjuren med
afseende på det särskilda ändamål, till hvilket man bestämmer afkommau. Ty
föräldrarnes företräden liksom deras fel och brister ärfvas af fölen, och förnämsta
framgången vid af vein beror just på detta först temligen sent insedda förhållande. Om
hästens uppfostran vill jag låta Scheitlin tala: »Den som vill lära hästen
någonting menskligt, måste åtminstone i början söka lära honom det på menskligt sätt, icke
genom stryk eller hotelser eller hunger, utan blott genom goda ord, och behandla
honom alldeles som en god, förståndig menniska behandlar en annan. Hvad som
inverkar på menniskan, verkar äfven på hästen. Vill han t. ex. ej låta sko sig, icke<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0439.html
