- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
430

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -

12:E ORDNINGEN: Idislare (Ruminantia) - 1:a Familjen: Kameler (Tylopoda)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

IDISLAKE.

med åldern tilltaga i storlek och hårdhet. Bröstvalken höjer sig som en uppsvähl
knöl och bildar ett hyende, hvarpå kroppen hvilar, när djuret lägger sig. Kamelens
färg är vanligen ljust sandfärgad, men man finner också, gråa, bruna och alldeles
svarta kameler, eller sådana med ljusare fötter, men aldrig egentligen skäckiga.

Dromedarens utbredning sammanfaller nästan med den arabiska folkstammens.
Från Arabien och nordöstra Afrika utbreder han sig mot norr öfver Syrien och
Mindre Asien och öster ut öfver Persien ända till Bokariet, hvarefter den
tvåpuck-liga kamelen intar dromedarens plats; från Östafrika finnes han genom hela Sahara
till Atlantiska hafvet och från Medelhafvet till tolfte graden nordlig bredd. Hans
ursprungliga hemort synes hafva varit Arabien, ty in i det norra Afrika har han
sannolikt först blifvit införd temligen sent, då man icke på de gam mål-egyptiska
mirinesvårdarne finner någon afbildning af detta märkvärdiga djur. I en af
Cha-bas meddelad papyrus från 14:de århundradet före Kristus heter det likväl:
»kamelen, som lyder ordet, införes ur Etiopien», och de gamla egypterne, som
förträffligt förstodo sig på att tämja djur, tyckas äfven hafva lärt kamelen ett slags dans.

I bibeln omtalas djuret ofta under namnet »gamal». Job egde 3000, senare 6000
kameler; midianiterne och amalekiterne egde så många som »hafvets sand». Man
använde dem alldeles såsom under vår tid. Deras tämjande infaller således inom
den förhistoriska tiden; man vet också icke hvarifrån djuret egentligen härstammar.
Vilda eller förvildade kameler finnas ingenstädes, hvarken i Afrika eller i Asien.
Hittills har man blott gjort få försök att inplantera det nyttiga djuret utom norra
gränsen af det stora ökeubältet; dock kan man svårligen betvifla, att det ju ej skulle

o _^^^

trifvas ända upp till omkring 40:de graden nordlig bredd. Är 1622 lät Ferdinand

II af Medici införa dromedarer till Toskana, och ända till denna stund har afveln
af detta djur bibehållit sig der. Vid Pisa befinna sig dromedarerna på en stor,
sandig slätt mycket väl. Ar 1810 räknade man 170 och år 1840 171 stycken. I södra
Spanien har man på, senare tider också tänkt på att använda kameler, och de
trifvas der förträffligt. I Texas vandra sedan 1858 hundra kameler från Mississippi
genom obanade vildmarker till Stilla hafvet: regeringen i Bolivia har infört kameler
till Kordillererna; på Kuba funnos redan 1841 sjuttio stycken. Särdeles
uppmuntrande resultat har djurets införande i Australien lemnat.

I hela norra och östra Afrika hållas kameler i oräknelig mängd. Mången
arabstam eger tusenden och hundratusenden. I Sudan lärde jag känna höfdingar,
som egde femhundra till tvåtusen kameler hvar och en; på stepperna i Kordofån såg
jag kamelhjordar om minst 1500 stycken på bete. Ökenvägen mellan Korosko och
Abu Hammed i Nubien sysselsätter flera tusen kameler. Innan jernbanan mellan
Kairo och Suez var färdig, upprätthölls samfärdseln dagligen af ungefär 600
kameler. Alldeles oräkneligt är antalet af de kameler, som underhålla trafiken på de
stora ökenvägarne mellan Nigerländerna och norra Afrika. Stammen Tibbo torde
ensam ega ett par hundra tusen kameler; berberne hafva säkert mer än en million.
Äfven i det Lyckliga och Steniga Arabien uppfödas många kameler, och framför allt
anses landet Nedschd vara rikast försedt med dessa djur. Antalet af kameler, hvilka
årligen gå under på ökenresor, kan icke beräknas; men att det är oerhördt stort,
kan man bäst fatta, om man sjelf reser genom öknen. I den nubiska öknen så väl
som i Bahiuda fann jag vid ut- och ingången af de förutnämnda vägarne på många
mils längd det ena kamelskelettet så tätt liggande intill det andra, att vägen
fullkomlit utmärktes enom de hvitblekta knotorna. Öknen är icke blott kamelens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free