- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
465

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -

12:E ORDNINGEN: Idislare (Ruminantia) - 5:e Familjen: Giraffer (Devexa)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GIRAFFEE.

465

slutsatsen, att en menniska till fots skulle kunna upphinna honom. Men
långsamheten ersattes af stegens längd, och efter en sannolik beräkning omfattar hvarje
språng 4 till 5 meter.» Högst besynnerlig är djurets ställning, då det vill upptaga
något från marken (fig. 200) eller dricka. Djurets byggnad gör det föga passande
för att afbeta gräs från marken, men desto lämpligare att afbita löf från träden,
hvarvid det har god hjelp af sin ofantligt rörliga tunga. I fria tillståndet utgöres
giraffernas föda hufvudsakligen af mimosornas grenar, knoppar och blad. Som dessa
träd ej bli särdeles mycket högre än girafferna, hafva djuren icke någon svårighet
att afbeta dem, så mycket mer som deras tunga och läppar äro lika litet som
kamelens känsliga för de skarpa taggarne. Sällan förtära de steppgräs, ehuru de
ingalunda försmå detta, då det ännu är grönt. Vid saftig föda kunna de liksom
kamelen länge undvara vatten. Vanligen är de friska bladens och skottens fuktig-

Fig. 200. Giraff, upptagande något från marken.

het tillräcklig att släcka deras törst; derför träffar man dem äfven i trakter, på
hvilka milsvidt intet1 vatten finnes. Men under den torra årstiden, då träden till
större delen förlorat sina blad och den höga, uttorkade gräshalmen endast erbjuder
clem en mager kost, gå de ofta flera mil till polar i något vattenbäcken eller till de
små dammar, som ännu finnas qvar i de blott under regntiden flytande floderna. -
Giraffen är väl begåfvad; hans sinnen, särdeles syn och hörsel, äro förträffligt
utvecklade, likaså hans andliga förmögenheter. Han är klok och förståndig, ytterst
.älskvärd och i förhållande till sin storlek en särdeles godmodig, fridsam och mild
varelse, som icke blott kommer öfverens med sina likar, utan äfven med andra djur,
om dessa ej ofreda honom. - Af iakttagelser i zoologiska trädgårdar veta vi, att
parningen sker i mars eller i början af april, hvarefter honan efter 431 till 444
dagars drägtighet i maj eller juni föder en unge.

Brehm, Däggdjurens lif. 2:a uppl. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free