- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
481

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -

12:E ORDNINGEN: Idislare (Ruminantia) - 6:e Familjen: Slidhornade idislare (Cavicornia)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TOFSASTILOPER.

481

Tofsantiloper. - Under namn af Tofsantiloper (Ceplialoloplms) inbegripas
små arter med korta, raka horn, som merendels tillkomma båda könen, stor mule,
en fåra mellan ögonen och näsan och en lång;, uppresbar hårtofs mellan hornen.
Dykaren (Ceplialoloplius mergens, fig. 211) är en af de största och bäst kända
arterna, l,io m. lång, hvaraf ungefär 20 cm. komma på svansen, och 55 cm. hög
öfver skuldrorna, Hans raka, prylformiga, med 4 till 6 platta ringlar försedda, 9 cm.
långa horn försvinna nästan i hårtofsen och nästan döljas dessutom af öronen, som
nå långt upp öfver dem. Benen äro smala, klöfvar och lättklöfvar små, svansen kort
med tofs. Färgen vexlar betydligt, är på öfversidan merendels gråaktigt olivfärgad,
hos hannen stundom mörkt gulbrun, långs ryggen och låren med svarta punkter och
öfvergår på benens framsida i svartbrunt, på buksidan i hvitt. - Dykaren är ovan-



:’.>.

X

–-.^Ibcr \ ^v^^5*^

,^%W§

J^\^W

’:^^^^^^J^^

s-\ y ’v ^r ~t^.. ,

^ -j&e&sk*

^^

Fig. 211. Dykare (Ceplialoloplius mergens). ] /I3 af nät. st.

ligt talrik i inånga delar af Kapkolonien samt en af de första antilop-arter, med
hvilka man der får göra bekantskap, emedan han i nästan större mängd bebor snåren
vid hafskusten än skogarne i landets inre. I likhet med alla mindre antiloper träffar
man honom antingen enstaka eller parvis. Aldrig visar han sig utanför den
skyddande småskogen, och äfven i de mest trassliga snår rör han sig med snabbhet,
försigtighet och slughet, sålunda väl förtjenande det namn, holländarne gifvit honom.
Af hans hud flätas på Kap de långa spannpiskorna; af köttet beredes en smaklig
soppa. Vanligen är de sydafrikanska djurens kött medelmåttigt, torrt och smaklöst,
men åt alla finsmakare anbefaller Drayson denna lilla antilop-arts lefver såsom en
särdeles fin anrättning. De holländska bönderne späcka köttet med elgantilop- eller
nilhästspäck och erhålla sålunda en särdeles god stek.

Br e ti m, Däggdjurens lif. 2:a uppl.

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free