Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -
12:E ORDNINGEN: Idislare (Ruminantia) - 6:e Familjen: Slidhornade idislare (Cavicornia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
IDISLARE.
bart olika racer, kan Freiburgerboskapen (Bos taums frilurgensis, fig. 228)
gälla. Detta slag uppfödes företrädesvis i Freiburg och angränsande kantoner i
Schweiz. Marschländernas mest utbredda boskapsslag torde vara Hollandsboskap e n
(Bos taunts hollandicus, fig. 229), som utmärker sig för sin rikliga mjölk och
förmåga att lätt låta göda sig. Ett verkligt afskyvärdt alster af planmessigt fortsatt
afvel är Durham- eller Korthornsracen, engelsmännens »shorthorn» (Bos taurus
dunelmensis), som ursprungligen uppföddes nästan uteslutande i grefskapen på
Englands östra kust, men numera finnes i hela England och Irland äfvensom här och
der, ehuru sällsynt, i Tyskland, Holland och Frankrike. I rikedom på mjölk står
Durhamracen betydligt efter, men öfverträffar i köttmängd alla andra slag; enstaka
tjurar lära uppnå en vigt af 3000 kilogram.
^
\ v V
^
Y
*
Fig. 228. Tjur af Freiburgs race (Bos taurus fribur g ensis). }/.^ af nät. st.
Lika lätt som de vilda boskapsarterna låta tämja och förvandla sig till husdjur,
lika lätt återtager tamboskapen de vilda urarternas seder och vanor, när den ej längre
står under menniskans vård. Förvildade kreatur, cl. v. s. sådana, som åter öfvergått
i ett fullkomligt vildt eller halfvildt tillstånd, finnas i synnerhet öfver allt, der
spanio-rerne herska eller hafva herskat. Den i Spanien i högt anseende stående race, som
är oumbärlig för tjurfäktningarna, härstammar från förut tam boskap. Nu lefver den
alldeles som de vilda arterna, kommer aldrig i något stall, och egentligen föres
alldeles ingen uppsigt öfver hjordarne, ty blott tid efter annan infinner sig någon af
dem, som fått i uppdrag att vårda djuren. Denna oxrace är icke särdeles storväxt,
men vacker och ovanligt stark samt utmärker sig genom temligen långa, utåt böjda
och mycket spetsiga horn. Färgen är merendels mörkt kastaniebrun till svartbrun.<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0536.html
