- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
547

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -

13:E ORDNINGEN: Mångklöfvade (Multungula) - 5:e Familjen: Svindjur (Setigera)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVIN.

547

vanligen för hvarje fara men sätta sig tappert till motvärn, om de drifvas till det
yttersta, angripa till och med ofta utan vidare sin motståndare, söka springa
omkull honom och skada honom med sina skarpa huggtänder, hvilka farliga vapen de
bruka med mycken skicklighet och stort eftertryck. Galten försvarar suggan och
hon i sin ordning grisarne med mycken uppoffring. Oläraktiga och envisa, synas de
vanligen icke rätt. lämpliga för någon högre grad af dressyr. Deras läte är en
besynnerlig grymtning, som uttrycker mycken belåtenhet med sig sjelf och verlden;
af gamla galtar höres äfven ett groft brummande. - Svinen äro i ordets egentliga
mening allätare; de hålla till godo med allt ätbart. Några få föda sig uteslutande
.af växtämnen, rötter, örter, fält- och trädfrukter, lökar, svampar o. s. v., de öfriga
förtära derjemte äfven insekter och dessas larver, snäckor, maskar, ödlor, möss, ja,
till och med fisk samt med förkärlek as. Deras glupskhet är så allmänt känd, att
vi icke behöfva yttra oss deröfver: i den uppgår egentligen alla deras öfriga
egenskaper med undantag af deras exempellösa Orenlighet, som ådragit dem menniskans
förakt. - Endast hos några få arter föder suggan en enda eller ett litet antal
grisar, de öfriga föda många ungar, stundom flera än något annat däggdjur, nemligen
ända till 24. Grisarne äro små näpna, lustiga och rörliga varelser, som skulle
behaga hvar och en, om icke böjelsen för Orenlighet framträdde redan första dagen af
deras lefnad. De växa hastigt och kunna redan efter ett år fortplanta sig, hvarför
-också de trakter, som äro i någon högre grad passande för dessa djur, formligen
vimla af dem, så att de knappt kunna utrotas, äfven der de icke skonas. Denna
deras fortplantningsförmåga i förening med deras likgiltighet för förändrade
lefnadsomständigheter göra dem särdeles passande till husdjur. Få djur låta så lätt tämja
sig, men få förvildas också fortare. Ett ungt vildsvin vänjer sig utan vidare vid den
mest trånga fångenskap, vid det smutsigaste stall; ett i detta födt tamsvin förvandlas
efter några få år, tillbragta i frihet, till ett vildt och elakt djur, som knappt skiljer
sig från sina anor och vanligen redan i första kullen föder ungar, som fullkomligt
likna äkta vildsvin. -. Alla vildsvin förorsaka den åkerbrukande menniskan stor
skada, hvarför de äfven ifrigt förföljas. Jagt på dem räknas till de ädlaste nöjen
och eger också mycket tilldragande, emedan den gäller djur, som, om så fordras,
sälja sitt lif dyrt. Menniskan är för öfrigt blott i de nordligare länderna
vildsvinens värsta fiende. Mellan vändkretsarne förföljas de ifrigt af de stora katt- och
hundarterna, hvilka anställa svåra härjningar bland dem. Räfvar, smärre kattarter
och roffoglar våga sig blott på grisarne och alltid med största försigtighet, emedan
de väl veta huru kraftigt suggan försvarar sina ungar.

Svinens familj indelas i tre afdelningar, svin, iiafvelsvin och vårtsvin,
ehuru dessa blott obetydligt skilja sig från hvar andra.

Den första gruppen, Svinen (Sttina), har vanligen 44 tänder, dock stundom
blott 40, en jemförelsevis lång svans, som sällan saknas, 4 tår på hvarje fot och 10
’eller åtminstone 8 spenar hos suggan.

Svin. - Svinslägtet (Sus) utmärkes genom äggformiga, hårbeväxta öron och
medellång, i spetsen buskig svans. Till detta slägte hör Vildsvinet (Sus scrofaf
lig. 236), ett starkt och stridbart djur, som uppnår en längd af fulla 2 m., hvaraf
1,80 m. kommer på kroppen och 25 cm. på svansen, samt en höjd öfver skuldrorna
;af 95 cm. och en vigt af 150 till 200 kilogr., men förändrar sig mycket efter
uppehållsort, årstid och föda både till storlek och vigt. De i sumpiga trakter boende
vildsvinen äro större än de som lefva i torra skogar; de som finnas på Medelhafvets
töar blifva aldrig lika stora med dem på fasta landet. Till utseendet liknar vildsvinet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free