- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
556

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -

13:E ORDNINGEN: Mångklöfvade (Multungula) - 5:e Familjen: Svindjur (Setigera)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556 MÅNGKLÖFVADE.

jagtsällskapet. Ehuru pekarin simmar väl, rör han sig likväl långsamt och ovigt i
vattnet och blir derigenom ett lätt byte för sina förföljare. Så snart derför djuren

CD v *J **

gå ned i vattnet, följa indianerne dem väpnade med starka påkar och slå dem med
dessa en eller två gånger öfver trynet. Derf å låta de helt lugnt det döda djuret
flyta och fortsätta slägten så länge de kunna; först derefter uppfiskas de dödade
svinen.»

Suggan föder vanligen en enda, i sällsynta fall två ungar, hvilka kanske redan
första dagen, men i alla händelser rätt kort tid efter födelsen följa modern öfver allt
och bräka nästan som getter i stället för att grymta. De låta utan stort besvär
tämja sig och bli vid god behandling verkliga husdjur. Till Europa komma ganska
ofta lefvande pekarisvin, men mera sällan mysksvin. Båda uthärda jemförelsevis väl
vårt klimat och hafva äfven ofta fortplantat sig. Nafvelsvinens hud användes
hufvudsakligen till säckar och remmar, köttet ätes af det fattigare folket.

*



Medlemmarne af den tredje gruppen eller underfamiljen (PhacocJioerina)
finnas i Afrika. De äro de klumpigaste och fulaste af alla kända svindjur, med kort,
tjock och stark kroppsbyggnad och låga ben, men i synnerhet utmärkta genom sitt
fula hufvud och de sällsamma tänderna. Bålen är valsformig, således icke
sammantryckt från sidorna utan öfver allt rundad, insänkt på ryggens midt, halsen kort,
hufvudet mycket stort med låg, bred panna och öfver hela trynet (i synnerhet i
öfverläppen) oproportionerligt bredt, på kinderna vanstäldt af tre vårtlika utväxter.
De låga, jemförelsevis vackra benen hafva på fram- och bakfötterna 4 hofvar och
framtill på karleden ei> bred valk. Den långa, piskformiga svansen bär i spetsen
en hårtofs. Ursprungligen består tandbyggnaden af 6 framtänder i öfre och nedre
käken, mycket starka, mer eller mindre utsvängda, i spetsen tilltrubbade, fram och
bak långs efter fårade huggtänder, hvilka liksom hos svinen endast vända sig uppåt,
och slutligen 6 kindtänder i hvardera käkhalfvan ofvan och nedan. Således finnas
40 tänder, men af dessa bortfalla icke blott mellantänderna, utan äfven framtänderna
til^ större delen.

Vårtsvin. - Vårtsvinet, hvilket hos abessinierne heter »Haroja» eller »Araja»,
hos somalerne »Dosar» och hos araberne liksom alla vildsvin »Haluf» (Phacochoents
africanus, fig. 241), uppnår,,med inbegrepp af den 45 cm. långa svansen, en längd
af 1,90 m. och en höjd af 70 cm. öfver skuldrorna. Hårbeklädnaden på kroppens
isidor och undre delar är äfven under clen kalla årstiden kort och tunn, under de
varma månaderna och i synnerhet efter hårfällningen så sparsam, att egentligen
blott den skiffergråaktiga huden synes, som blott erhåller en ljusare skiftning af de
mjuka, tunna borst hår en. Deremot uppnår manen, som sträcker sig från pannan till
korsryggen, en så betydlig längd, att den faller ned på sidorna och räcker ända ned
till buken. Vårtsvinet utbreder sig öfver hela mellersta Afrika från Röda och Indiska
hafvens kuster ända till Kap Verde. I Afrikas södra del ersattes djuret af
Kap-kolonisternes med det samma ofta förvexlade Haartlooper, d. v. s. »snabbspringare»,
som af betschuanerne kallas »Kolobe» (Phacochoerus cetliiopicus).

. .

Ännu ega vi blott temligen torftiga underrättelser om vårtsvinens lefnadssätt
.och vanor. Enligt Heuglin hålla sig de nordafrikanska vårtsvineii i likhet med de
flesta öfriga svinarterna till sammans i olika stora flockar, som draga omkring efter
föda från aftonen till morgonen, men tillbringa dagen på sitt läger, helst der de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free