- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
563

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. HAFSDÄGGDJUR (PINNATA) -

14:E ORDNINGEN: Skäldjur (Pinnipedia)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


V. HAFSDÄGGDJUR (PINNATA).[1]

FJORTONDE ORDNINGEN:

Skäldjur (Pinnipedia).

I de till hafsdäggdjurens första ordning hörande djuren igenkänner äfven den
oinvigde däggdjur. De hafva fyra ben, som visserligen släpa, men likväl tydligt
skilja sig från bålen och visa en temligen tydlig delning i fingrar och tår. Dessa
sistnämnda äro hos de flesta fullkomligt rörliga och endast genom simhud förenade
med hvar andra, blott hos få arter deremot orörliga och beklädda af kroppshuden,
men äfven då antydda af de utanpå huden fästa små naglarne. Skäldjurens
kroppsbyggnad skiljer sig för öfrigt visserligen betydligt från de förut beskrifna
däggdjurens men kan likväl jemföras med en eller annan arts, i synnerhet fiskuttrarnes.
Det jemförelsevis lilla hufvudet skiljer sig tydligt från halsen. Hjerndelen är bred
och platt, nosdelen kort och framtill bred, afrundad, munnen djupt klufven,
öfverläppen kantad med starka, elastiska borst, som mycket skilja sig från rofdjurens
morrhår. Näsan utmärker sig genom sina snedt stälda, sprickformiga näsborrar, som
kunna tillslutas; ögonen äro stora, temligen platta och försedda med en blinkhinna,
deras pupiller äro stora; öronen slutligen, hvilka äfven kunna tillslutas, äro endast
hos en familj någorlunda utvecklade, men hos de flesta skälar saknas alldeles yttre
öronmusslor. Den korta och tjocka halsen öfvergår omedelbart i den mer eller mindre
spolformiga, bakåt afsmalnande kroppen. Svansen har hopkrympt till en kort stump.
Könsdelarne och analöppningen ligga till sammans i en sprickformig grop. Den
tjocka och fasta huden beklädes merendels blott af enkla, borstlika, jemnlånga
stickelhår, ehuru äfven motsatsen eger rum, nemligen att stickelhåren förlängas till en
man, under hvilken finnas mer eller mindre täta ullhår. Medan hos rofdjuren, genom
lemmarnes utbildning så väl till rörelse- som till gripverktyg, tänderna endast tjena
till att sönderkrossa den med frambenen fasthållna födan, äro deremot hos skäldjuren,
genom lemmarnes ombildning till fenlika rörelseorgan, både födans fångande och
fasthållande öfverlemnade åt tänderna. Framtänderna äro merendels små, talrikare


[1] Sammansättningen af denna serie är visserligen högst onaturlig. Skäldjuren stå i ett
naturligt system närmast rofdjuren, Sirendjuren deremot närmast de månghofvade, och Hvaldjuren bilda en
egen utvecklingsserie, hvars ursprung sannolikt stått närmast rofdjurens. Med hänsyn till Brehms
uppgift, att skildra djurens lif, kan dock den här följda anordningen erbjuda vissa fördelar.

        Öfvers. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free