- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
579

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. HAFSDÄGGDJUR (PINNATA) -

14:E ORDNINGEN: Skäldjur (Pinnipedia) - 3:e Familjen: Hvalrossar (Trichechida) -
15:E ORDNINGEN: Sirendjur (Sirenia)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvalrossen brukar sina mägtiga betar för att lösgöra dessa musslor från klippan eller
uppgräfva dem nr gytjan. Utom dessa lägre hafsdjur förtär djuret dock äfven fisk
och till och med kött af större hafsdäggdjur.

För folken i högan nord, särdeles för eskimåerne, har hvalrossen samma värde
som skälhunden, om ej större. Hvalrossjagt är äfven för européer ett vågstycke,
men fordrar af en så illa väpnad och utrustad jägare som eskimåen det djerfvaste
mod. Visserligen behöfver man icke hysa någon särdeles fruktan för hvalrossar, som
hvila i land eller på ett isfält, emedan deras klumpiga och oviga rörelser icke tillåta
dem något allvarsamt angrepp. De vråla fruktansvärdt vid menniskans annalkande
och rusta sig till strid, slå med raseri omkring sig med tänderna, men tyckas likväl
inse att det här blir dem svårt att göra sin fiende någon skada, hvarför de så fort
som möjligt söka komma i vattnet, i hvilket de kunna utveckla hela sin snabbhet
och styrka och tillfredsställa sin stridslystnad. »Hvalrossen», säger Scoresby, »är
ett modigt djur. Han betraktar nyfiket en båt, som närmar sig honom, men fruktar
den icke. Icke alltid kan fångsten ske i vattnet utan fara. Angreppet på en kallar
vanligen alla de öfriga till hans försvar. I sådana fall samla de sig kring båten,
från hvilken anfallet skedde, genomborra dess plankor med sina betar, lyfta sig
stundom, om detta ej eftertryckligt afvärjes, till båtens reling och hota att kantra
den samma.» Med största framgång bedrifves jagten, då hvalrossarne ligga och sofva
på isen. Pordom dödade man hvalrossen endast och allenast för de dyrbara tändernas
skull; man högg då hufvudet af de dödade djuren och lemnade resten åt sitt öde;
numera tillgodogör nian sig äfven huden samt det under denna liggande ej särdeles
rikliga späcket. Af betarne, som äro hårda, hvita och lasta som elfenben, förfärdigas
löständer, och båda betarne inbringa lika mycket som hud och späck. Huden
användes till hvarjehanda, men står i godhet efter skälskinnen. Nordpolsfolken äta
kött och späck samt använda alla djurets delar, utom tänderna, hvilka de hellre bruka
till ytesmedel. Med huden bygga de sina båtar genom att spänna den öfver dessas
spant, liksom de täcka sina sommartält dermed, och af den samma göra de remmar,
tåg och nät; af benen förfärdiga de alla slags verktyg, af senorna tråd. — Tvärt
emot hvad man af hvalrossens stridslust skulle förmoda, visar han sig lika lätt att
tämja som andra skalar, åtminstone har detta varit fallet med fångade ungar.

*



FEMTONDE ORDNINGEN:

Sirendjur (Sirenia).



Sirendjuren eller Sjökorna stå på visst sätt emellan skäldjuren och hvalarne.
De kännetecknas af sitt lilla, tydligt från bålen skilda hufvud med tjock, uppdrifven
nos, borstbesatta läppar och i nosspetsen mynnande näsborrar, sin klumpiga,
egendomligt ledade, med korta, borstlika hår sparsamt beklädda bål och en för dem
egendomlig tandbyggnad. Blott de båda främre lemmarne finnas, men ombildade till
fenor. Kroppshuden omhöljer så fullständigt deras tår, att all rörlighet hos de
särskilda delarne fullkomligt upphäfves. Endast spår till naglar antyda i det yttre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free