- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
585

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. HAFSDÄGGDJUR (PINNATA) -

16:E ORDNINGEN: Hvaldjur (Cetacea) -
A. Tandhvalar (Denticete). - 1:a Familjen: Delfiner (Delphinida).

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deremot icke deras förmåga att sörja för lifsuppehället; de måste tvärt om sorgfälligt
vårdas och mycket länge gifvas di; före ett års ålder torde de icke kunna lifnära
sig sjelfva.

Äfven hvaldjuren hafva sina fiender, i synnerhet under sin första lefnadstid.
Flera hajar och späckhuggaren lära formligen jaga unga hvalfiskar äfvensom
angripa de äldre och derpå hela dagar med största förnöjelse festa på det jettestora
liket. Men långt farligare än alla andra är menniskan, som sedan mer än ett
årtusende planmessigt förföljer nästan alla hvalarter och redan lyckats bringa några
af dem nära deras undergång. Man tillskrifver baskerne äran att först hafva utrustat
skepp enkom för hvalfångsten. Redan i fjortonde och femtonde århundradet idkade
de denna bedrift. Men fångstens blomstringstid inträdde senare. Från 1676 till 1722
utskickade holländarne 5,886 skepp och fångade 32,907 hvalar, hvilkas värde torde
stigit till minst 270 millioner kronor. Numera äro amerikanerne de förnämsta
hvalfångarne. Hvalarnes aftagande i antal, som stegras för hvarje årtionde, väcker
djurvännens ledsnad, men minskar äfven antalet af de omenskliga fångstmännen. Enligt
uppgifter af Scammon hade den amerikanska hvalfångsten 1854 uppnått sitt
maximum, men sedan dess har den ständigt gått till baka.

Hvaldjurens ordning sönderfaller i två afdelningar, af hvilka den första
innefattar Tandhvalarne (Denticete).

Första Familjen: Delfiner (Delphinida).

Denna familj omfattar medelstora eller små hvalar, hos hvilka båda käkarne i
hela sin längd eller i blott en del äro besatta med nästan likartade, mer eller
mindre kägelformiga tänder, och hvilkas näsborrar vanligen blott mynna i ett enda på
tvären liggande halfmånformigt med spetsarne framåt rigtadt spruthål. Vid
skildringen af denna den talrikaste familjen i hela ordningen kunna vi inskränka oss
till de mest kända och vigtigaste arterna, emedan alla delfiner till lefnadssätt och
vanor visa en stor öfverensstämmelse.

I Tumlarehvalarnes underfamilj (Phocænina) sammanfattas de arter, som.
hafva ett framtill afrundadt hufvud, på hvilket skallens nosdel knappt är så Iång
som hjernskålsdelen, och i allmänhet temligen högt upp på sidorna fästa bröstfenor.

Späckhuggare. – Hit hör Späckhuggarnes slägte (Orca), som företrädesvis
kännetecknas af den förlängda, upprätt stående ryggfenan, som till formen blifvit
jemförd med ett svärd eller en sabel och hos åtskilliga fångstmän gifvit djuret namnet
svärdfisk. Öfverkäksbenet är vågrätt utbredt öfver ögonhålorna, och munnen är
utrustad med få, men mycket kraftiga tänder.

Späckhuggaren (Orca gladiator, fig. 251) kan uppnå en längd af 9 m., men
blir sällan längre än 5 till 6 m., hvaremot svara bröstfenor af 80 cm. längd och 50
cm. bredd, en 1 1/2 m. bred svansfena och en knappt kortare ryggfena. Största
delen af öfversidan är mer eller mindre rent svart, undersidan hvit, med undantag af
svansen framom svansfenan, hvaremot den hvita färgen der framom skjuter upp på
kroppssidorna. Båda färgerna äro visserligen skarpt begränsade, men icke lika
fördelade hos alla djur. Bakom ögat står en aflång, hvit fläck. En uppifrån sedd
halfmånformig, smutsblå eller purpurfärgad strimma löper från ryggfenans bakre kant
framåt och nedåt på hvardera kroppssidan. Späckhuggaren, som en och annan
gång besöker Kattegat, bebor norra Atlanten, Ishafvet och kan hända norra delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free