Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. HAFSDÄGGDJUR (PINNATA) -
16:E ORDNINGEN: Hvaldjur (Cetacea) -A. Tandhvalar (Denticete). - 2:a Familjen: Narhvalar (Monodontida). - 3:e Familjen: Näbbhvalar (Hyperoodontida).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)äfven under den kallaste vinter förbli öppna, och bilda här vid andhemtningen ett
så tätt vimmel, att man väl, såsom den gamle Fabricius säger, kan förvåna sig
öfver deras skicklighet att med sina långa tänder icke skada hvar andra. -
Hafsgurkor, nakna blötdjur och fiskar utgöra narhvalens föda; i fleras magsäckar fann
Scoresby slätrockor, som voro nästan tre gånger så breda som narhvalens mun. –
Narhvalen hotas af många fiender, Den fruktansvärda späckhuggaren är alldeles icke
rädd för hans tand och rasar i hans skaror lika ohejdadt som bland de oskadliga
belugorna. Äfven förföljes han af menniskan, som högt skattar hans kött och trän.
Det förra är smakligt, i synnerhet vid lämplig tillagning. Alla i Grönland lefvande
danskar framsätta det på bordet med det medvetandet, att äfven den mest
bortskämde främling snart lär sig uppskatta det. De infödda grönländarne äta köttet
kokt och torkadt. Fordom betalades för narhvalständer alldeles ofantliga summor,
emedan man tillskref dem allehanda underbara krafter och sålunda förstod använda
dem på ett mycket mera mångsidigt sätt än vi, som dock anse dem öfverträffa
elfenbenet. Numera lyckas holländarne blott hos kineser och japaner få höga summor
för de fordom så eftersökta tänderna, ty hos oss betalas hvarje tand högst med 18
till 27 kronor, eller med 9 kronor för hvarje kilogram.
Tredje Familjen: Näbbhvalar (Hyperoodontida).
Hithörande hvaldjur skilja sig från delfinerna mindre genom den mer eller
mindre näbbformigt utdragna nosen än genom tandbyggnaden, emedan blott i
underkäken på hvardera sidan 1 eller 2 och utom dessa endast förkrympta, icke öfver
tandköttet uppskjutande tänder förekomma, - Mest känd är Andhvalen eller
Döglingen, grönländarnes Anarnak (Hypcroodon bidens), en kraftigt byggd tandhval
af (3 till 8 m. längd. Kroppen påminner något om späckhuggarens, men är mera
långsträckt, tjockast framför midten och mot svansen hastigt afsmalnande. Det lilla
ögat ligger bakom mimvinkeln; den jemförelsevis mycket lilla, korta och smala,
aflångt ovala bröstfenan är fast i kroppens främre tredjedel. Från underkäkens midt
ligger långs käkgrenarne ett kort, men temligen djupt hudveck bakåt; en dylik fåra
finnes äfven längre bakåt på strupen; den öfriga huden är jemn, glatt och glänsande,
mer eller mindre likformigt blygrå, men på öfversidaii vanligen mörkare än på
undersidan. Döglingen synes inskränka sig till norra Ishafvet och norra Atlanten,
hvarifrån han likväl företager regelbundna vandringar, som fora honom till iner eller
mindre sydligt belägna trakter; sålunda visar han sig årligen i närheten af Färöarna
och icke sällan äfven vid den Storbritanniska kusten, stiger till och med då och då
upp i lämpligt belägna floder och förirrade sig hösten 1879 in i Östersjön, upp till
Furusund. Cephalopoder, nakna blötdjur och små fiskar utgöra hans föda. Af de
förstnämnda slagen förtär han otroliga massor: i magen på en dödad dögling
anträffades rester af mer än 10,000 djur. I höga norden fångar man döglingen
hufvudsakligen för späckets skull, hvaraf vinnes en så fin trän, att man kan blanda den
med spermaceti och använda den på samma sätt. – Två andra näbbhvalslägten,
Ziphius och Micropteron, äro bland de största sällsyntheterna inom ordningen, men
hafva några gånger anträffats i Kattegat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0614.html
