Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. HAFSDÄGGDJUR (PINNATA) -
16:E ORDNINGEN: Hvaldjur (Cetacea) -A. Tandhvalar (Denticete). - 4:e Familjen: Kaskeloter (Catodontida).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)höjer sig en låg, valkartad, knölig och orörlig fettfena, och bakom denna ända till
svansfenan sitta små knöliga upphöjningar i ryggkanten. Spruthålet är en S-formigt
böjd springa, 20 till 30 cm. lång, och ligger, deri olika andra livalars, vid noskanten,
motsvarande näsan hos de flesta andra däggdjur. Munnen är stor, och käken öppnar
sig nästan ända intill ögonen. Underkäken är betydligt smalare och kortare än
öfverkäken och omfattas af denna, då munnen är sluten. Underkäkens tänder äro
39 till 50, och flera i ena än i andra käkhalfvan; i öfverkäken äro de deremot
merendels förkrympta och dolda under tandköttet. Skallen utmärker sig genom sin
snedhet. Under det flera centimeter tjocka späcklagret på hufvudet utbreda sig lager
af senor, som betäcka en stor hålighet. Genom en vågrät vägg delas denna i två
medelst flera öppningar i samband med hvar andra stående kamrar. Hela haligheten
uppfylles af en oljeartad, klar massa, hvalrafveu, som dessutom finnes i ett från
hufvudet till svansen löpande rör samt i flera mindre i köttet och späcklagren spridda
säckar. Den kala, nästan alldeles släta, glänsande huden har en grumligt svart, på
undersidan, svansen och underkäken fläckvis ljusare färg. Till slut förtjenar ännu
en egendomlig säck, hvilken måste anses som urinblåsan, vår uppmärksamhet. Den
fylles af en mörk, orangefärgad, oljeartad vätska, i hvilken stundom simma klotformiga
klimpar af 8 till 30 centimeter i genomskärning och vägande från G till 10 kilogr.
Sannolikt äro de sjukliga bildningar, motsvarande blåssteii hos andra djur, och bilda
den högt värderade grå a m br a n.
Kaskeloter!, finnes i alla haf; äfven örn han är sällsynt i hafven rundt omkring
polerna norr och söder om G0:de breddgraden, får nian likväl, antaga, att han stundom
infinner sig äfven der. Såsom hans egentliga hemvist anses de haf, som ligga mellan
40° nordlig och sydlig bredd, från hvilka han företager oregelbundna vandringar åt
norr och söder, dervid följande de varma hafsströmmarne. Enligt Scammons
uppgifter träffas ofta sällskap af 15, 20 till 100 kaskeloter, och ehuru hannarne större
delen af året träffas ensamma, saknas icke fall. då flera sådana slagit sig; till
sammans och likaledes bildat talrika sällskap. Såsom anförare för de af hannar, honor
och unga djur bestående skarorna uppträda vanligen flera gamla hannar, möjligen
af den orsak att honorna, som hafva ungar, endast bekymra sig om dessa.
Åtskilliga slags bläckfiskar utgöra kaskelotens förnämsta föda, men derjemte
slukar han äfven små fiskar, som tillfälligtvis förirra sig i hans gap. Jagt på
kaske-loten är förknippad med vida större fara än jagt på Grönlandshvalen, ty han
försvarar sig alltid, då han angripes, störtar modigt på sin motståndare och
använder icke blott sin svans på eftertryckligaste sätt, utan äfven sina fruktansvärda
tänder. Scammon tror till och med, att månget hvalfångarfartyg, som aldrig
återvändt, blifvit sänkt till hafvets botten af kaskeloten. Vinsten af denna jagt, ehuru
stor, står knappt i rimligt förhållande till faran. Späcket lemnar dock en särdeles
god trän, hvalrafven användes i medicin samt till ljusfabrikation, ambran merendels
såsom rökelse eller tillsats till oljor och tvål. Än i dag betalas ett uns ambra af
bästa slag med 180 kronor, men oftare än ur kaskelotens blåsa uppfiskas den ur
hafvet. Utom de vigtiga f ett ämnena användas äfven kaskelotens tänder; dessa äro
hårda, låta lätt bearbeta och polera sig och skulle ega elfenbenets värde, om de hade
dess rena färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0616.html
