Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra flocken: Fink-tättingar (Conirostres)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GllÅSPARFVAK. 91
och dårar. I ett afseende förmår denna eljest så tilltalande fogel icke fängsla oss; han
är nemligen alldeles odrägligt bullersam och en erbarmlig sångare, men lika fullt
skriker, larmar och sjunger han som egde han näktergalens stämma, och redan i boet
väsnas ungarne. - Som sparfven genom sitt förhållande till menniskan väsentligen
förbättrat sin ursprungliga lott och försäkrat sig om sitt underhåll, kan han redan
tidigt på året börja häcka och kläcker under sommarens lopp åtminstone tre, om icke
fyra gånger. Boet förlägges allt efter omständigheterna, merendels i något passande
hål i byggnader, men äfven i hål i träd, svalbon, storkbonas underrede och
slutligen-mer eller mindre fritt bland qvistar i låga buskar eller i höga träd, och är något
olika efter läget, men alltid illa och slarfvigfc bygdt, så att det kan betecknas såsom
en oordentlig sammanhopning af halm, hö, strö, borst, ull, hår, pappersbitar m. m.;,
i det inre är det alltid tjockt och tätt fodradt med fjädrar. Vid gynsam väderlek
anträffas redan i mars den fulltaliga kullen af 5-6, undantagsvis 7-8 ägg, hvilka
turvis rufvas af båda föräldrarne och utkläckas på tretton till fjorton dagar. Ungarne
matas först med små insekter, senare så väl med dylika som med först i föräldrarnes
kräfva uppmjukade korn, slutligen hufvudsakligen med säd och andra frön äfvensom
någon gång med frukter, anföras några dagar efter utflygten, men lemnas sedan åt
sig sjelfva, och redan åtta dagar derefter skrida de gamla på nytt till parning. -
Om den ii4ytta eller skada, som hussparfveii gör, äro åsigterna mycket delade; likväl
lutar man numera allt mer åt den meningen, att denna på menniskans bekostnad
lefvande parasitfogel icke förtjenar hennes skydd. I trädgårdar och vinphmteringar
bör han i alla händelser icke tålas; sparfven är icke värd det öfverseende och skydd,
som jag förr utbedt åt honom. Till burfogel passar sparfven icke, ehuru han kan
bli mycket tam. En tjenarinna hos en af mina vänner visade mig med stolthet sin.
skyddsling och älskling, en sparf, som icke blott flög fritt ut och in, utan äfven fick
tillåta sig hvila och sofva vid hennes barm under hennes halsduk.
Den andra arten af våra gråsparfvar är Pilfinken (Passer montanus, fig. 36r
b), som är mindre än hussparfveii, ty hans längd är blott omkring 14 cm., då
hus-sparfven deremot blir lo cm. lång. Dessutom har han äfven jemförelsevis mindre
näbb och en rundad stjert, medan hussparfvens är urnupen. På kinderna och sidorna
af halsen igenkännes han ock; han är der hvit med en svart fläck under Örontrakten.
- Pilfinken är i mellersta Europa allestädes talrik, i Sydvestra Europa mycket
sällsynt, i hela mellersta Asien utomordentligt allmän, till och med inhemsk på Malacka
och Java, framtränger till polkretsen, ersätter vid nedre Ob, i Kina, Japan, på
Formosa och i Indien hussparfveii och har med framgång blifvit införd i Australien
äfvensom på Nya Zeeland. I olikhet med vår hussparf föredrager han hos oss och
likaså i vestra Sibirien fria fältet och löfskogen framför byar och städer. Till
menniskornas boningar kominer han om vintern; om sommaren deremot uppehåller han
sig der ängarna omvexla med fält, och gamla ihåliga träd lemna honom lämpliga
platser for boets anläggande. Här lefver han parvis under rufningstiden, men
vanligen i sällskap. Till sitt väsen liknar han mycket sin frände hussparfveii, men är
icke så klok som denne. - Från hösten till våren utgöra korn och frön, om
sommaren larver, bladlöss och annan ohyra pilfinkens föda. På hvete- och hirsfält
anställer han stundom skada, deremot lemnar han frukt och groende trädgårdsplantor
i fred. Sina ungar uppföder han med insekter och mjölkhaltiga korn.
Rufningstiden infaller i april och varar till augusti, ty äfven pilfinken häckar två till tre
gånger om året. Kullen utgöres af 4-7 ägg. Med hussparfveii parar sig pilfinken
icke sällan och alstrar ungar, hvilka åter i sin ordning antagas vara fruktsamma^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
