Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje flocken: Kråktättingar (Coliomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 KRÅKTÄTTINGAR.
fourfoglar, är endast ett temligen sträft småprat, som af N or d ma nn icke olämpligt
jemföres med det pipande skriket från ett sällskap sins emellan kif vande och bitande
råttor, sorn inspärrats i ett trångt rum. - Alla slags insekter, särdeles stora
gräshoppor och skalbaggar, och dessutom frakter och bär utgöra rosenstarens föda, och
såsom utrotare af de med rätta fruktade vandraregräshopporna gör han stor nytta.
Så snart ungarne blifvit stora, infaller han emellertid förhärjande i fruktträdgårdarne,
i synnerhet i mulbärsplanteringar och vinberg, hvarför han i Smyrna i maj kallas
»helgonet», men i juli »djefvulsfogel». Äfven i de länder, som gifva honom
vinter-herberge,’ förfar han på samma sätt. Medan han både hemma och i främmande land
gör nytta genom att från kreaturshjordarne, hvilkas närhet han alltid uppsöker,
bortplocka de besvärliga parasiterna, anställer han på risfälten i Indien så arga
härjningar, att man för att afhålla honom nödgas utställa vakter. - Yid valet af
häcknings-ställe är närheten af vatten första vilkoret; i steppen finner man derför vid
häckningstiden roseiistararne så godt som uteslutande i närheten af Höder, bäckar och sjöar.
Till häckningsplatser gräfva foglarne sjelfva hålor, eller använda de allehanda springor
och hål i klippor eller murar, mera sällan håligheter i träd.
Den tredje underfamiljen, Glansstararnes (Lamprotornithina), har näbben
ända från roten rak, hvarigenom också munspringan ända från mungiporna är rak.
Fjäilglansstarar. Genom en prydlig, något böjd, mot spetsen sammantryckt näbb,
temligen svaga, men ined långa tår försedda fötter, jemförelsevis korta vingar,
medellång stjert och en fjällig fjäderdrägt skiljer sig Fjällglansstaren (Pholidcmges
leucogastcr, fig. 53, a) från sina närbeslägtade. Hela öfversidan och halsen ned till
bröstet äro purpurblå med ett- praktfullt violett skimmer, bröst och buk deremot hvita.
-vingpennorna svartbrunaktiga, med utåt violetta kanter. De unga foglarne äro
ljusare på Öfversidan med mörkare bruna band, på undersidan strimmiga på rödhvit
botten. Hannens längd utgör 19 cm., hvaraf stjerten upptager 7 cm. -
Fjällglansstaren utbreder sig öfver hela mellersta Afrika och en del af vestra Arabien, hvarest
den praktfulla fogeln lefver i talrika familjer lika väl på lågslätterna som i
höjd-trakterna, ehuru han likväl icke tyckes aflägsna sig långt från sjelfva bergen. Han
vistas nästan uteslutande i träden och kommer blott sällan och för en vtterst kort
./
stund ned på marken. Under* eftermiddagstimmarne samla sig fjellglansstararne
familjevis i vissa älskliugsträd, liksom våra starar, men de sjunga här icke och äro i
-allmänhet temligen tystlåtna. Familjerna omfatta från sex till tjugu foglar.
Glansstarar. I nordöstra Afrika förekommer temligen talrikt Stålglans s t ar e n
{Lamprocolius clialyliceus, fig. 53, b), 27 cm. lång, hvaraf stjerten upptager 9 cm.,
mörkt och djupt stål grön med en rundad sammetssvart fläck på spetsen af hvar och
en af armpeniiorna samt de största öfra vingtäckfjädrarna och en svagt antydd fläck
i örontrakten och på underarmens täckfjädrar. Färgen eger en beundransvärd glans
och visar vid olika belvsnin^ ett underbart skimmer. Mellan hanne och hona kan
» o
iugeii olikhet upptäckas, men ungarne äro på öfversidan metallglänsande gröna och
på undersidan mörkt brun gråaktiga, nästan utan glans. - Glansstararne lefva
vanligen parvis; först efter äggkläckniugen samla de sig i små flockar, som drifva
omkring i de tätaste busksnåren och bland de öfver slätterna spridda klippblocken; de
vistas mycket på marken och i lågt buskverk, mot aftonen äfven i de högre träden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
