Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette flocken: Svaletättingar (Chelidonomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVALOR.
1G5
munspringa är böjd i hela sin längd och hvars alldeles nakna näsborrar mynna uppåt,
vilja vi anföra ett underslägte, Seglaresvalorna (Proc/ne), som tillhör Amerika.
En till detta hörande art, Purpursvalan (Hirundo purpurea, fig. 69, b), har en
och annan gång förirrat sig till Europa. Hon är en af de största medlemmarne af
familjen: hennes kroppslängd är 19 cm., hvaraf stjerten upptager 7 cm. Till färgen
är hon djupt svartblå. Hon är utbredd öfver hela Amerika och öfver allt menniskans
älskling. Till och med indianen gläder sig åt fogeln och söker fästa honom vid sin
hydda. Ät purpursvalan, som fjerran från menniskorna anlägger sitt bo i någon
hålighet i träden, uppsätter man i de flesta staterna i mellersta Nordamerika konst-
(jfSCt.^SCv ;,?. "< ..>>-Ss5^5!,M^
l fi A tkTlJTA Ml A4 .’– 1x\^.-0 "^i^.- fiKJ . y-
Fig. 69. a. Backsvala (Hirundo riparia). b. Purpursvala (H. purpurea).
gjorda bon, inrättade på samma sätt som holkarne for våra starar, eller upphänger
man på träden med ingångshål försedda flaskformiga kurbitser.
Den andra afdelningen (underordningen eller serien, ty de båda afdelningarna äro
snarast att betrakta såsom två bredvid hvarandra löpande serier) af Tättingarnes stora
fogelordning - de s. k. Scutelliplantares, sköldsulade - innefattar hos Sundevall
sjutton familjer, som utmärka sig derigenom, att mellanfotens baksida (sulan) hos de
hithörande foglarne är täckt af flera mindre sköldar eller ock naken utan särskild
plåtbetäckning. Detta förhållande kan visserligen undantagsvis förekomma inom föregående
serie antingen såsom en individtiel missbildning, t. ex. esomoftast hos vår sidensvans,
eller mera konstant, t. ex. hos det afrikanska trädtofsfogelslägtet (Irrisor) bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
