Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra flocken: Ugnfogeltättingar (Endaspideæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
UGNFOGELTÄTTINGAR.
heten af nybyggarnes boningar stora, melonformiga lerklumpar, som stå på vågräta.,
armtjocka grenar och med en regelbunden hvälfning utbreda sig åt båda sidorna och
uppåt. Till en början håller man dessa lerklumpar möjligen for termitbon, innan man
får syn på den öppna ingången på ena sidan. Men trots den påfallande lika formen
och storleken talar dock den omständigheten deremot, att termitbona äro mycket olika
stälda, aldrig sväfvande i luften, utan försigtigt anlagda i en grenvinkel. Har man en
gång gifvit akt på dessa lerklumpars regelbundna form, kommer man snart under fund
med deras bestämmelse, och vid närmare aktgifvande ser man stundom en liten
rödgul fogel slinka ut och in genom sidoöppningen samt inser lätt att den underliga bygg-
..rrhrtY–’
"^ W/’7?#/£<
’-&m$
it»’j-;’.;7*/’/. ~"^~X ^ " ^
’ , -f ’"/S TfV T^ ’» *
lii»/’.«#i ^xO^r-^L
1-rt’^i.xVV.r AÖ^-W^
Ä>-[|>-^>- :,.-> VXN^ss.^"’
K^MCN; ^
’^Éfl^^HHP^^ –
Fig. 73. Ugnfogel (Furnarius rufus).
nåden är ett fogelbo. Det tillhör ugnfogeln, som hvarje mineiro känner under
namnet »Joao de barro» (»Lerjan») och betraktar med särdeles välvilja.» Ugnfogeln
(Furnarius rufus, fig. 73) är ofvan rostfärgadt kanelrödbrun, på hufvud och mantel
mattare, på vingarne brun, på undersidan ljusare, på strupens midt hvit. Från ögat
löper en lifligt rostgul strimma bakåt. Vingarne äro grå. Längden utgör 19 cm.,
hvaraf stjerten upptager 7 cm. - I grenarne är ugnfogeln liflig och munter och
låter ofta höra sin egendomliga stämma. Han anträffas alltid parvis och merendels
hvart par för sig allena; dock händer att en af makarne någon gång slår sig till
sammans för någon tid med andra foglar. Födan utgöres af insekter och frön. - »Fogelns
ljudliga, vidt omkring skallande stämma», säger Burmeister, »är gäll och skrikande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
